Därför finns bara en väg fram i flyktingfrågan

Ylva Johansson har bara en väg framåt om hon ska lyckas med sitt uppdrag.

Att lägga fram förslag som i praktiken innebär en stramare flyktingpolitik inom EU. Den svenska linjen är död och begraven.

För några veckor sedan kom fyra länder överens om hur flyktingar som räddas på Medelhavet utanför Italien och Malta ska fördelas.
Det lät för bra för att vara sant.

Nu vet vi att det var precis vad det var.

När EU-ländernas inrikesministrar i tisdags träffades i Luxemburg var meningen att de skulle lägga fram den konkreta planen för hur omfördelningen skulle gå till. Av detta blev intet.

Foto: Malin Hoelstad

Bara ytterligare åtta länder har i teorin sagt ja till att ta emot en del av de människor som plockas upp av räddningsfartyg. Men många har satt upp villkor som exempelvis att bara de bara tar emot de som har verkliga asylskäl. Då pratar vi i nuläget om flyktingar som räknas i några hundratal.

Den frivilliga uppgörelsen presenterades som en modell för hur övriga EU ska kunna enas om en gemensam flykting- och asylpolitik. Ett jobb som ska ledas av EU-kommissionär Ylva Johansson som i går till slut fick grönt ljus av EU-parlamentet efter att de för syns skull muttrat missnöjt efter en första utfrågning.

Säger inte ett pip

Svårigheten med att ens enas om hur några hundra flyktingar som plockats upp av räddningsfartyg ska fördelas visar vilket omöjligt uppdrag hon har.

Alla länder säger sig vilja upprätthålla asylrätten men väldigt få vill ta emot några flyktingar.

Länder som Sverige och Tyskland tycker fullt förståeligt att de redan gjort tillräckligt och att det nu är dags för andra att ställa upp.
Dessa andra har blicken stint riktad ner i marken och vägrar kliva fram. Antingen säger de nej eller inte ett pip.

Lägg till det den traditionella vägraralliansen med länder som Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien som säger nej till allting som andas en tvingande fördelning av flyktingar.

In i det här getingboet kliver Ylva Johansson med kravet på sig att ordna ett system som på ett rättvist sätt fördelar flyktingbördan över alla EU:s medlemsländer, värnar asylrätten och som kan få EU att åtminstone utåt kunna hävda att de har ett "generöst" flyktingmottagande.

Det går inte ihop.

Foto: BJÖRN LINDAHL
Ylva Johansson.

Våldsam kollision

För Johansson väntar en osedvanligt våldsam krock mellan den bistra verkligheten och de vackra ambitionerna.

Jag har svårt att se att det finns mer än ett sätt för henne att krypa fram levande ur vraket efter den kollisionen. Det är att lägga fram åtgärder som i praktiken innebär att flyktingpolitiken stramas åt.

EU som helhet kommer att ta emot färre flyktingar. Fokus kommer att ligga på att stoppa flyktingar och framförallt ekonomiska migranter från att överhuvudtaget nå Europa.

Under flera år har jag hört statsminister Stefan Löfven på EU:s toppmöten driva linjen att det måste till en tvingande omfördelning av flyktingar och att alla länder måste delta. Trots massivt motstånd från vissa länder har han vägrat ge upp den linjen som även företrätts av Ylva Johansson.

I sin roll som kommissionär kommer hon vara tvungen att ändra inriktning. Enda chansen att få med sig de ovilliga är att genomföra åtgärder som minskar det totala flyktingtrycket på Europa.

Värre än 2015

Johansson har varit medvetet vag om vilka förslag hon tänker lägga fram, väl medveten om vilket minfält hon kommer att trampa runt i. Hon ska besöka alla länder för att ta del av deras synpunkter. Den resan kommer att befästa bilden av att många ställer sig positiva till flyktingmottagande i teorin men i praktiken är tämligen kallsinniga. Hur hon ska omvända Ungerns Viktor Orbán med flera är höljt i dunkel.

I detta nu är det ovanligt få som knackar på Europas dörr. Men det kan ändras mycket snabbt.

Vad händer nu när Turkiet öppnat en ny front i kriget i Syrien och ska försöka tvångsförflytta flyktingar till Syrien? Vad händer om president Erdogan bestämmer sig för att vrida på flyktingkranen mot Europa? Tre miljoner syriska flyktingar befinner sig i Turkiet.

Hur går det när klimatförändringar på allvar får människor att fly?

Inför nästa stora flyktingvåg gäller det för EU att ha ett gemensamt system för hur flyktingarnas ska tas emot och asylansökningar prövas. Annars kommer kaoset från 2015-2016 förmodligen att framstå som en västanfläkt i jämförelse.

Hur en sådan situation ska kunna undvikas är i nuläget en gåta.

avWolfgang Hansson

ARTIKELN HANDLAR OM

EU

Europa

Turkiet