Lyckligtvis en debatt som helt saknar betydelse

EU:s tyngsta jobb ska inte tillsättas så här

Den stora paneuropeiska debatten inför EU-valet var förvånansvärt pigg och konkret.

Men trots det kan den ha varit komplett betydelselös. Lyckligtvis.

EU:s tyngsta jobb, ordföranden i EU-kommissionen ska tillsättas efter valet nästa söndag.

Därför möttes fyra för de flesta helt okända herrar och två lika anonyma damer i det som kallats den stora debatten inför EU-valet. Debattsextetten tror att det blir en av dem. Men det finns fler bud.

 

Vi tar det från början för annars är det väldigt svårt att hänga med. Partierna som väljs in i EU-parlamentet sluter sig samman i partigrupper av praktiska skäl. Annars skulle det finnas ett hundratal olika partier i parlamentet.

De största partigrupperna är det kristdemokratiska och konservativa EPP, med M och KD, och de demokratiska socialisterna i S&D, med S och FI.

Historiskt har ordföranden i EU-kommissionen, EU:s tyngsta uppdrag, hämtats från någon av dessa partigrupper. De har inte nödvändigtvis suttit i parlamentet men har gjort sina politiska karriärer i ett parti som ingår i någon av dessa två partigrupperna.

Tidigare utsågs EU-kommissionens ordförande under stort hemlighetsmakeri av medlemsländernas statsministrar. Det var en uppgift som var så viktig att de inte ville dela den med andra.

Men före förra valet till EU-parlamentet , 2014, fick någon den ädla tanken att processen skulle demokratiseras – föras närmare folket, bli mer öppen och transparent.

 

Varje partigrupp skulle utse en toppkandidat, spitzenkandidaten. Toppkandidaten för den partigrupp som blev den största i valet skulle bli kommissionens ordförande.

Som sagt, en ädel tanke. Men tyvärr håller den inte.

För det första har EPP och S&D alltid varit de största partigrupperna i parlamentet. En representant från någon annan partigrupp göre sig inte besvär. De är statister.

För det andra är visserligen det direktvalda EU-parlamentet en maktfaktor i unionen. Men det är inte allenarådande, det delar makten med medlemsländerna.

Och så måste det nog förbli. Annars blir det inte bara brexit, massor av länder kommer att lämna EU om regeringarna förvandlas till marionetter till parlamentet i Bryssel.

För det tredje borde kanske duglighet och färdighet vara vägledande när den som ska ha EU:s tyngsta jobb ska utses. Inte vem som har förankring, och många kompisar, i en viss partigrupp.

 

Han, för hittills har det bara varit män, ska leda EU-kommissionens arbete under de närmaste fem åren. Under fortsatt klimatkris, djup oenighet om migrationspolitiken, ökade spänningar mellan höger och vänster och ett oväntat, och skämmande, ifrågasättande av demokratiska grundprinciper.

Det är inte säkert att denna goda karamell återfinns bland dem som debatterade, eller snarare, frågades ut under den sena onsdagskvällen i Bryssel.

Men två personer utkristalliserade sig trots allt under den tv-sända debatten. Den ena var danskan Margrethe Vesthager, liberal kommissionär med ansvar för konkurrensfrågor.

Den andra var Frans Timmermans, i dag kommissionens vice ordförande. Han är socialdemokrat från Nederländerna.

 

Båda två höll sig ovanför partikäbblet, ja det finns även på andra håll och låter ungefär likadant där som här, och lyckades formulera någon slags visioner parade med den handfasthet som all framgångsrik politik kräver.

EPP-kandidaten Manfred Weber rundade av debatten med att säga att hans mormor och morfar skulle ha sagt att dagens Europa är det bästa vi hittills haft.

Säkert. Men det är inte det valet handlar om. Utan om problemen och framtiden.

På den senare punkten händer följande, om man begränsar frågan till vem som blir EU-kommissionens ordförande efter Jean-Claude Junker (EPP).

Två dagar efter EU-valet samlas stats- och regeringscheferna för att diskutera vilka som ska ha toppjobben i EU under den kommande mandatperioden. Beslut ska fattas, har ordföranden meddelat.

Regeringscheferna kan helt strunta i dagens debattörer när de pekar ut EU-kommissionens ordförande.

Men då tar de en risk. Personen, eller mannen kan vi väl säga, ska godkännas av EU-parlamentet. Och det gillar inte att bli trampat på tårna. Fortsättning följer.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.