En örfil mot Kina

Taiwans befolkning skickade en signal till Kina som inte kan beskrivas som annat än en örfil mot kommunistregimen i Peking.

Avgörande nu blir hur diktatorn Xi Jinping tänker agera för att ändå tvinga Asiens främsta demokrati att bli en del av Kina.

Taiwans sittande president Tsai Ing-Wen vann en jordskredsseger.

För ett år sedan var det långtifrån självklart att den Kinakritiska presidenten Tsai Ing-wen skulle bli omvald.

Men så började protesterna i Hongkong i somras mot Kinas försök att ytterligare gröpa ur den före detta brittiska kronkolonins demokratiska fri- och rättigheter.

När Hongkong återgick till Kina 1997 skedde det med ett avtal som garanterade territoriet att få behålla demokrati, pressfrihet och ett oberoende rättsväsende åtminstone fram till 2047. Detta enligt en modell som Kina kallar ”ett land, två system”.

Men redan efter knappt halva tiden verkar det ha inskränkts till ”ett land, ett och ett halvt system”.

Ju hårdare myndigheterna i Hongkong slagit ner de mestadels fredliga protesterna i Hongkong desto oroligare har människor på Taiwan blivit för att det är precis samma utveckling som skulle drabba deras demokrati ifall de gick med på att bli en del av Kina under ”ett land, två system”.

Därför var Tsai Ing-wens taktik i den gångna helgens presidentval att varna för att Kina skulle kunna hota öns demokrati i fall motståndaren vann valet.

En plan som åter gjorde henne till en vinnare. Med 57 procent av rösterna mot 39 procent för den mer Kina-vänliga kandidaten säkrade hon återval för de närmaste fyra åren.

Ny konflikthärd

Ett faktum som kan utgöra grunden till en ny allvarlig konflikthärd i den här delen av världen.

Kinas president Xi Jinping som drar åt tumskruvarna alltmer på hemmaplan och mot Hongkong har hotat att ta över Taiwan med våld om de inte frivilligt går med på att bli en del av Kina.

Kina ägnar sig på regelbunden basis åt att hota och trakassera Taiwan genom att skicka krigsfartyg genom Taiwan-sundet, sprida falska nyheter på sociala medier och försöka övertyga länder att bryta de diplomatiska förbindelserna med Taiwan.

Kinas president Xi Jinping.

Kina vägrar att ha några diplomatiska relationer med länder som erkänner Taiwan. Vilket gör att det numera bara är ett drygt dussin länder som erkänner Taiwan trots att landet utvecklats till den asiatiska kontinentens främsta demokrati.

Fiendskapen har en historisk förklaring.

När kommunistpartiet under Mao Zedongs ledning tog makten i Kina 1949 flydde högernationalisterna och dess ledare Chiang Kai-Shek till Taiwan, en ö utanför det kinesiska fastlandet. Båda gjorde anspråk på att representera Kina i det nybildade FN och andra internationella forum.

Eftersom Kina var kommuniststyrt vägrade USA med flera länder att erkänna regimen i Peking som Kinas legitima styre. I stället var det Taiwan som ansågs representera Kina.

Hamnade i kylan

Allt detta ändrades efter att den amerikanske presidenten Richard Nixon inledde den så kallade pingpongdiplomatin med Fastlandskina.

Kina tog plats i FN och Taiwan hamnade i kylan.

Under hela den här tiden har Kina fortsatt att hävda att Taiwan är en del av Folkrepubliken Kina och att en återförening ska ske.

De senaste 20 åren har de båda länderna gått i totalt olika färdriktning. Medan ofriheten och det politiska förtrycket i Kina bara ökat så har den forna diktaturen Taiwan gått i motsatt riktning. Landet är i dag en välfungerande demokrati med en blomstrande ekonomi.

Med tiden har en allt större del av befolkningen börjat identifiera sig mer som taiwaneser än kineser. Framför allt gäller det de yngre.

Kinas krav på en återförening framstår därför som alltmer bisarra och som ett brott mot det normala umgänget mellan nationer.

Det finns de inom president Tsais parti DPP som vill utropa formell självständighet för att slutgiltigt distansera sig från Kina. En åtgärd som många fruktar skulle leda till en kinesisk invasion. Utan USA:s fortsatt starka stöd till Taiwan är det inte omöjligt att Kina redan hade försökt invadera ön. Nu garanterar USA Taiwans säkerhet bland annat genom att sälja avancerade vapensystem till landet.

Kina verkar ännu inte ha bestämt sig för hur man ska agera på örfilen från Taiwans väljare. I en kommentar till valresultatet skriver den statliga nyhetsbyrån Xinhua att man har en hel låda full av verktyg för att kväsa eventuella försök av Taiwan att utropa självständighet.

Kan denna moderna kamp mellan David och Goliat sluta på mer än ett sätt?