Skamligt att politikerna duckar för tiggerifrågan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-08-12 | Publicerad 2015-08-07
Debattören: Hög tid att hitta konkreta lösningar på problemet
DEBATT. SD:s tunnelbanekampanj provocerar. Men i ett av budskapen finns faktiskt en viktig poäng. Sverige borde naturligtvis hantera det här oändligt mycket bättre. Frågor om tiggeri, ockuperad mark, nedskräpning och organiserad brottslighet har nu debatterats runt köksbord och i politiska församlingar i flera år. Tyvärr har det nästan uteslutande handlat om tiggarna är organiserade, om de får in mycket pengar, om tiggeriet är skadligt etcetera. Samtidigt har de konstruktiva förslagen för att komma till rätta med problemen oftast lyst med sin frånvaro.
Att företrädare för de vanliga partierna i princip har lämnat ”walk over” när det gäller konkreta lösningar är faktiskt skamligt, precis som SD konstaterar i sin kampanj. Budskapet till svenska folket från de sju ”ickenationalistiska” partierna är kort och gott att det bara är att gilla läget och anpassa sig. Ingen köper i ärlighetens namn att det blir någon skillnad av diffust prat om rumänskt ansvar och inrättande av nationella samordnare.
För att hantera detta på ett bättre sätt bör vi först inse att lösningen för de utsatta tiggarna inte bara finns i hemländerna eller bara hos oss. Lösningarna finns överallt och ser olika ut. Vad vi i Sverige rimligen kan bidra med är naturligtvis bättre möjligheter till arbete och företagande. Däremot måste vi inse det lika självklara i att det är hemländerna som ska ta det sociala ansvaret för sina medborgare.
I dag är det paradoxalt nog så att Sverige i princip bara bidrar med socialhjälp i form av allmosor i tiggarnas muggar och i princip inte alls genom bättre möjligheter till jobb och oberoende. För att vända på detta bör man genomföra ett antal reformer som tar sin utgångspunkt i den traditionella svenska arbetslinjen.
Inför ett offentligt tiggeriförbud. Till Sverige ska man få komma för att arbeta och driva företag – inte för att belasta sociala myndigheter och underlätta för korrupta politiker i andra EU-länder. Ett tungt argument för ett förbud är att de som står närmast arbetsmarknaden lättast fastnar i tiggeriet. Det beror på att de som har högst humankapital och är mest produktiva är de som lyckas bäst i sin verksamhet. De förstår var man ska sitta, hur man ska bete sig och när man ska verka. Det är också de som oftast tjänar pengar på att organisera verksamheten.
Ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att inom en vecka hjälpa alla som kommer med att upprätta CV och skriva personligt brev. Flera har faktiskt värdefulla erfarenheter med sig som i dag förblir okända. Detta måste ske genom uppsökande verksamhet då många är analfabeter och har svårt med de enklaste myndighetskontakter.
Ge alla EU-medborgare rätt att påbörja SFI-studier inom en vecka från ankomst. Idag är det oftast omöjligt att studera svenska innan man fått personnummer och blivit skriven i en kommun vilket i princip förutsätter att man fått en anställning.
Inför ett system med skattebefriade minijobb. För att människor med mycket lågt humankapital ska kunna få en chans på arbetsmarknaden krävs helt nya typer av enkla jobb i exempelvis butiker, restauranger, bensinmackar och tågstationer. Detta bör vi bejaka för att hjälpa fattiga människor, men också kan förbättra servicen för oss andra.
Genom att kombinera offentligt stöd, restriktioner och liberaliseringar kan vi göra en insats för såväl fattiga EU-migranter som inhemska medborgare. Men det är klart - de flesta kanske hellre vill provocera sin motståndare och skrika ut sin egen mening än att låta sig inspireras av andra och lösa verkliga problem.
Jonas Pettersson
Streck i debatten
Det här kommentarsfältet har vi stängt. Tyvärr kan man inte läsa tidigare gjorda inlägg, en teknisk brist vi är medvetna om. /Debattredaktionen