Tillsammans ska vi stärka välfärden

Socialdemokraterna: Moderaterna verkar inte ta välfärdens utmaningar på allvar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-07-05

S har tagit striden för att den kommande skattereformen ska utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden. Samtidigt har M presenterat principer för en skattereform, där skattesänkningar finansieras genom ”en ambitiös utgiftsreform” – nyspråk för nedskärningar, skriver Stefan Löfven och Magdalena Andersson (S).

DEBATT. Vår generella välfärd har en oslagbar omfördelande kraft. Vi betalar in under åren vi arbetar och får tillbaka när vi behöver det: Som barn, när vi utbildar oss, när sjukdomen eller olyckan slår till och – inte minst – när vi blir äldre.

Att en allt större del av svenska folket lever längre och är friskare högre upp i åldrarna är en stor seger för välfärdssamhället. Men utvecklingen ställer också krav på att steg för steg skapa ett starkare samhälle, precis som under rekordårens utbyggnad av välfärdsstaten.

Under den föregående mandatperioden bedrev regeringen en ansvarsfull finanspolitik sida vid sida med stora investeringar – vård, skola och omsorg tillfördes över 35 miljarder kronor. Nu arbetar också 100 000 fler i välfärden.

Men, större tillskott kommer att krävas om välfärden ska säkras för framtiden. Att bygga ut välfärden är en av de kommande mandatperiodernas allra största arbetsuppgifter. Det gäller folkvalda på alla nivåer. Sverige behöver utbilda och anställa tiotusentals barnskötare, lärare, vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och personal ur andra kategorier.

De skattepengar som i dag finansierar välfärden behöver också användas på ett så smart sätt som möjligt. Miljardrullningen till dyra konsulter, kortsiktiga marknadslösningar och dåligt genomförda upphandlingar måste stoppas.

Uppgifterna går heller inte att lösa med kortsiktiga projektpengar eller särlösningar utan kräver brett samarbete. Stat, regioner, kommuner, fackföreningsrörelsen och enskilda aktörer måste kroka arm för att hitta och implementera lösningar.

Men här finns det en central konflikt i svensk politik. Vi socialdemokrater har tagit striden för att den kommande skattereformen ska utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden. Samtidigt har Moderaterna presenterat principerna för en egen skattereform, där omfattande skattesänkningar ska finansieras genom ”en ambitiös utgiftsreform” – nyspråk för nedskärningar.

Vilka välfärdsområden som kommer drabbas av dessa ambitiösa nedskärningar om Moderaterna tar makten med hjälp av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har ännu inte presenterats.

Av erfarenhet från det borgerliga regeringsinnehavet 2006 till 2014 vet vi att skattesänkningar brukar vara det övergripande målet, i högkonjunktur som lågkonjunktur, kosta vad det kosta vill.

Under den moderatledda regeringen gick 19 gånger så mycket pengar till skattesänkningar som till skolan. Samtidigt finns en näst intill total nonchalans inför att lösa de problem som följer av marknadsmodellers förekomst inom välfärden. Samma nonchalans visas när det gäller att förbättra välfärdsarbetarnas villkor.

De verkar inte ta välfärdens utmaningar på allvar. Men det gör vi. Att Sverige på många sätt är ett av de bästa länderna i världen att leva i är frukten av det välfärdsbygge – folkhemmet – som vi tillsammans har byggt upp.

Vi står nu inför en utmaning som liknar den som tidigare generationer mött. Att genom reformer, steg för steg, skapa ett starkare samhälle som har kraften att erbjuda jämlik välfärd i hela landet. Det är vi skyldiga både de som byggt det Sverige vi är så stolta över – och de barn som en dag ska ta hand om oss.


Stefan Löfven, statsminister (S)
Magdalena Andersson, finansminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.