Låt kvinnan välja själv - tillåt surrogatmödrar
Moderata kvinnor: Gör altruistiskt surrogatmödraskap lagligt i Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-01-02
DEBATT. I Sverige i dag hjälper vi ofrivilligt barnlösa på i stort sett alla sätt som går utom genom just surrogatmödraskap. Vi tillåter IVF, äggdonation, spermiedonation och en statlig utredning har även föreslagit att tillåta embryodonation. Det finns dock många som inte har en livmoder eller av medicinska skäl inte kan bära fram ett barn. Även för samkönade manliga par, HBTQ-par och ensamstående som vill bli föräldrar kan altruistiskt surrogatmödraskap vara ett alternativ.
Vi anser att debatten kring surrogatmödraskap ska vila på fakta och erfarenheter för att kunna avgöra huruvida surrogatmödraskap kan vara ett etiskt acceptabelt sätt att möta ofrivillig barnlöshet. Gång på gång får vi dock läsa Sveriges kvinnolobbys debattinlägg som verkar ha anammat tidsandans ”fake news” och hoppas att läsarna okritiskt tror på allt som skrivs. Det gör inte vi. Vi vill stå för fakta och uppmana att sakligt se på frågan.
Surrogatmödraskap är inte uttryckligen förbjudet i svensk lag. Ofta undviks fakta som att det aldrig är surrogatens barn och att surrogaten därför aldrig heller ser barnet som sitt.
Surrogatmödraskap innebär att en kvinna upplåter sin livmoder och blir gravid med den uttalade avsikten att efter födseln lämna över barnet till föräldrarna som inte själva kan bära fram sitt barn. Surrogaten är väl införstådd med vad det innebär att bära någon annans barn långt innan barnet blivit till och har ingen biologisk koppling till barnet. Det har enbart de tilltänkta föräldrarna.
Det kan inte uteslutas att kvinnor skulle kunna utsättas för påtryckningar att ställa upp som surrogat. Denna eventuella risk kan dock avhjälpas med en omsorgsfull lämplighetsprövning i varje enskilt fall.
I Sverige tillåts livmoderdonation som en metod mot ofrivillig barnlöshet. I de fallen tror vi att kvinnan är fullt kapabel att fatta beslut kring sin egen kropp. Då bör vi även då kunna utreda genom en lämplighetsprövning om en kvinna vill agera surrogatmoder.
Statens medicinsk etiska råd (SMER) har tagit ställning för att surrogatmödraskap kan vara en etiskt godtagbar metod under särskilda förutsättningar, där även de föreslår en lämplighetsprövning. ACOG, en av världens främsta organisationer för gynekologer och förlossningsläkare i USA konstaterar att reglerat surrogatmödraskap fungerar väl. Deras riktlinjer anses utgöra så kallad golden standard för både kvinnors hälsa och behandling vid barnlöshet och de har över 30 års erfarenhet i frågan och kunskap från över 25 000 graviditeter via surrogatmödraskap.
Vi står upp för kvinnors jämställdhet och rätt att bestämma över sin kropp. Precis som SMER och ACOG tror vi att kvinnor är fullt kapabla att själva bestämma över sina kroppar och kunna ta informerade beslut vare sig de vill agera surrogatmoder eller donera sin livmoder via transplantation.
Att donera en livmoder är ett stort beslut då det är oåterkalleligt, det tillåter vi i Sverige idag. Att låna ut en livmoder ger däremot surrogaten fortfarande möjlighet att själv få fler barn efter hon ställt upp som surrogat. Därför bör en kvinnas beslut om att låna ut sin livmoder vara just den enskilda kvinnans beslut, precis som vid beslut om donation.
Tvärtemot vad som påstås i debatten är den internationella trenden att fler och fler länder inför altruistiskt surrogatmödraskap som ett möjligt sätt att hjälpa barnlösa. Till exempel tillåts det i Storbritannien, Belgien, Cypern, Estland, Grekland, Irland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Rumänien och Slovakien. Vidare har länder som Indien, Thailand, Vietnam och Kambodja tydligt reglerat altruistiskt surrogatmoderskap för sina medborgare. Island har också nyligen infört det och fler och fler stater i USA har gått mot tillåtande.
Hade män kunnat bära barn hade det aldrig ifrågasatts huruvida de var kapabla att själva fatta beslut över sin egen kropp. De hade inte målats upp som utnyttjade och oförmögna att förstå vad de ställer upp på.
Organisationer eller politiska förbund som säger sig vilja stå upp för kvinnors jämställdhet och rättigheter borde istället stötta ett förslag om att reglera surrogatmödraskap i Sverige och att ta fram tydliga riktlinjer för vad som gäller vid surrogatarrangemang utomlands.
För oavsett om surrogatmödraskap blir en tillåten metod inom assisterad befruktning i Sverige eller inte så kommer personer som önskar att få barn genom surrogatmödraskap av olika skäl att fortsätta att vända sig till kliniker i utlandet.
Surrogatmödraskap är ingen ny företeelse utan har praktiserats utanför hälso- och sjukvården i alla tider. Barnlängtan är stark och kvinnor kommer att fortsätta hjälpa andra att få barn.
Därför bör regeringen snarast ta fram en lagändring så att altruistiskt surrogatmödraskap kan ske under kontrollerade och professionella former inom ramen för svensk sjukvård.
Anna Kullendorff, mamma till döttrar födda av surrogat 2013 och 2017
Emma Feldman, ordförande för Moderatkvinnorna i Stockholms län
Andréa Ström, vice ordförande för Moderatkvinnorna i Stockholm stad samt vice ordförande i socialnämnden i Stockholm stad
Åsa Wackelin, ledamot i Moderatkvinnornas nationella styrelse
Alexandra Anstrell, ledamot i Moderatkvinnornas nationella styrelse
Joanna Sjölander, ordförande för Moderatkvinnorna i Östergötland
Susanne Wahlström, ordförande för Moderatkvinnorna i Jönköpings län
Jeanette Knutstam, vice ordförande för Moderatkvinnorna i Västerbotten
Anna Hrdlicka, ordförande för Moderatkvinnorna på Gotland
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.