Vi ute i landet måste få säga nej till vindkraft

Debattören: Politiker och företag ska inte få köra över kommunerna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-11-19

Vem bestämmer över horisonten? Det ska kommunerna fortsätta göra, skriver Jan Hedman.

DEBATT. Vilken innebörd lägger vi i begreppet folkstyre? Vem bestämmer över horisonten?

Vindkraftsindustrin störs av den kommunala vetorätten vid etablering av vindkraft.

Storsamhällets företrädare störs av själva tanken att ge kommunerna rätten att själva bestämma om man ska välkomna eller avvisa storskaliga miljöstörande verksamheter som vindkraft – på samma sätt som kommunal vetorätt i dag gäller för uranbrytning och lagring av kärnavfall.

2009 gavs kommunerna vetorätt vid etablering av vindkraft. Syftet var att bevara kommunernas inflytande i samband med en omstrukturering av lagstiftningen.

Efter återkommande klagomål från vindkraftsindustrin föreslog 2017 Energimyndigheten och Naturvårdsverket att kommunernas vetorätt skulle tas bort.

Hösten 2017 genomförde Näringsdepartementet en remiss med enkät i frågan till ett urval av kommuner, organisationer och myndigheter.

Resultatet blev inte vad regeringen och vindkraftindustrin hade tänkt sig. 18 av 23 svarande kommuner plus SKL vill ha vetorätten kvar. Frågan hamnade på is under våren 2018.

Därefter har vindkraftindustrin mobiliserat. Den nationella vindkraftsamordnaren Cecilia Dalman publicerar i maj artikeln ”Gör vindkraftens tillståndsprocess mer flexibel”.

I september publicerade Johan Rockström med flera en vädjan att partiledningar som tar klimatet på allvar bör ha interna diskussioner om att kommunerna inte ska sätta käppar i hjulet för den förnybara elproduktionen – underförstått partierna bör verka emot den kommunala vetorätten.

Debattörerna föreslår också att fastighetskatten för vindkraft ska tillfalla kommunen – underförstått göra det mer lönsamt att tillåta vindkraft.

Vd för Vasa Vind tillsammans med advokatfirman Vinge publicerade i början av oktober artikeln ”Låt inte vetot ligga i vägen för klimatomställningen”. Samtidigt argumenterade advokatfirman Foyen för att överklaganderätten bör avgiftsbeläggas.

Kommunernas tydliga ställningstagande för vetot har vindkraftens vänner nu glömt bort. Eller struntar i.

Lyssna till de kloka politikerna från Flen och Gnesta – googla ”Flen och Gnesta vill skydda orörd natur”. Ånhammar-området är opåverkat och skyddsvärt. Sörmlandsleden går här, och man kan finna fiskgjuse och storlom, havs- och kungsörn.

Kommunalrådet kan tänka sig andra platser för vindkraft i kommunen. Men inte Ånhammar. Vetot utnyttjades.

Just så är lagen avsedd att användas. Det är på den kommunala nivån som man känner till de unika förutsättningar som varje plats rymmer, och det är därför beslutet om veto ligger här. En fråga om närdemokrati.

Alla tycker inte så. Advokatfirman Foyen skriver: ”Vi har inte råd att bromsa utvecklingen på grund av okynnesöverklaganden av samhällsnyttiga projekt”.

Vi däremot, är positiva till samhällsnyttiga överklaganden av okynnesprojekt.


Jan Hedman, ordförande Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.