Snabbspår för läkare har havererat totalt

Debattörerna: Sju förslag om hur vi tar tillvara den utländska kompetensen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-12-03

Att höra snabbspårares vardag som uselt betalda undersköterskor eller inget jobb alls är upprörande, skriver debattörerna Jan-Åke Blomqvist och Ingvar Ovhed som ger sju förslag till hur man kan förbättra situationen.


DEBATT. Under snart ett år har vi försökt föra dialog med regeringskansliets snabbspårsansvarige, Socialstyrelsen och berörda universitet som anordnar kunskapsprov för medicinskt högutbildade utanför EU – men utan resultat.

Snabbspårets syfte är att tillvarata deltagarnas kompetens och så fort som möjligt få dem i arbete. Hur många är de?

Exempelvis har hittills åtta kompletta prov för läkare genomförts sedan de nya legitimationsreglerna började gälla 1 juli 2016 med totalt 889 prövande. 100 godkändes, eller 11 procent. Ett katastrofalt resultat.

Även andra yrkeskategoriers provresultat är mediokert. SKL måste driva på kommande regering att ändra snabbspårsupplägget. Det är extremt bråttom.

Att höra snabbspårares vardag som uselt betalda undersköterskor eller inget jobb alls är upprörande. Det är cyniskt att utnyttja en arabisktalande läkare, som jobbar som undersköterska när denne får agera som ”läkare” för en arabisktalande patient som inte kan svenska.

Absolut inget ont om undersköterskor men är du läkare eller sjuksköterska måste kunskaperna upprätthållas och lära nytt.

Vägen via universitet är byråkratiskt omständligt, kostsamt, tar alldeles för lång tid

Vi föreslår att:

  1. Kompetensen bedöms bäst av handledande kollega vid klinisk provtjänstgöring, därefter ett muntligt kunskapsprov. Så gör Tyskland där legitimationsprocessen tar 0,5 till 2 år, ett snabbspår som förtjänar namnet. Vägen via universitet är byråkratiskt omständligt, kostsamt, tar alldeles för lång tid och stressar snabbspårarna hårt. Förse snabbspåraren istället med en ”finansiell” ryggsäck som betalar egen lön och handledarersättning. Det kostar en bråkdel av inhyrda stafetter vars nota blev 25 miljarder år 2011-2017. Det motsvarar fem års drift av landstinget Blekinge. Förslaget kan ersätta proven eller vara ett komplement.
  2. I svenskundervisningen lärs vardagsvenska ut så snabbspåraren kan samtala med patienter och kollegor. Kunskapsprovens många frågor är inte språkligt korrekta fullt ut och akademiskt tillkrånglade. Proven är ett medicinskt test och inte ett språkligt sådant. Låt SFI-lärare på berörda universitets utbildningsinstitution gå igenom frågorna.
  3. Provens alla frågor medför ett kraftigt stresspåslag då det genomförs på ett starkt begränsat antal timmar. Utöka provtiden!
  4. Provfrågorna baseras på den svenska grundexamen (och AT för läkare). Den som har en färsk examen från hemlandet gynnas medan de med lång erfarenhet inom sitt yrke och specialister missgynnas. Deras grundexamen sträcker sej långt tillbaka i tiden. Trots att en läkare redan är specialist i sitt hemland krävs idag ytterligare fem års specialistutbildning. Låt istället kollegiala handledare bedöma kompetensen hos den erfarne och specialisten.
  5. Snabbspårarna måste få en rimlig chans att förbereda sej inför provet. Det kan ske genom handledd preparandkurs i varje landsting/region (små landsting kan samarbeta) kopplad till svenskundervisningen. I kursen bedöms snabbspårarens kunskaper.
  6. Både Umeå universitet och KI (tandläkareprov) har platsbrist till proven. Flaskhalsarna måste bort.
  7. En intensivutbildning behövs för att belysa kulturella skillnader som manliga läkares syn på skickligare kvinnliga kollegor, en svensk ungdomsmottagning kan upplevas som revolutionärt osv.

Ingvar Ovhed, med dr, spec. allmänmedicin Projektledare preparandkurs 2018 i Blekinge, Kalmar och Kronobergs landsting
Jan-Åke Blomqvist, svensklärare samt studie- och yrkesvägledare på Blekinge folkhögskolas snabbspår


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.