Mer övervakning på nätet löser ingenting
Debattören: EU-parlamentets nya länkskatt och upphovsrättsfilter angriper inte de verkliga problemen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-09-19 | Publicerad 2018-09-15
DEBATT. Vi har precis passerat valen i Sverige och många har talat om dem som ödesval.
Samtidigt har omröstningen i EU-parlamentet om en reform av upphovsrätten passerat näst intill obemärkt.
Detta om något var en ödesomröstning då resultatet markant kommer förändra allas vardag.
Även om reformen som helhet är dålig, är två delar speciellt bekymmersamma:
- Artikel 11, även kallad för "länkskatt", handlar om en obligatorisk ersättning för att få länka till eller publicera utdrag ur nyhetsartiklar.
- Artikel 13 handlar om att allt som laddas upp för att kunna delas med andra personer först måste gå igenom ett upphovsrättsfilter innan det kan tillåtas att visas.
Vad är ursprunget till dessa förslag? I grund och botten är det vikande intäkter till följd av internet och en oförmåga, eller ovilja, hos förlags- samt upphovsrättsindustrin att anpassa sig till vår digitaliserade tid.
Förlagsindustrin, framför allt i Tyskland, driver på artikel 11 och de har försökt att öka intäkterna genom bl.a. betalväggar och premium-innehåll på nätet, samtidigt som pappersupplagorna minskar.
Strategin har dock misslyckats då de fortfarande inte får in de summor de anser sig ha rätt till. Nu vill de istället öka sina intäkter genom att förändra hur internet fungerar.
De pekar på Google och Facebook som bovarna i dramat som länkar till deras nyheter och samtidigt får betalt via sina egna reklamnätverk. Problemet för förlagen är att Google och Facebook är bättre på att profilera sina användare, än vad tidningarna är på att profilera sina läsare och tar därmed över annonsmarknaden och på så sätt intäkterna.
Istället för att ge upp kampen mot Facebook och Google och anpassa sin affärsmodell till internet, försöker de stoppa möjligheten för plattformar att länka till deras nyheter utan ersättning.
Det är en oroande utveckling, då den pekar i en riktning där traditionell nyhetsmedia marginaliseras eller försvinner.
För länkskatten har redan prövats, med katastrofalt resultat. I Spanien ledde en sådan lag till att Google tog bort spanska nyheter ur sin rapportering. Medias
intäkter sjönk då dramatiskt.
Erfarenheten till trots fortsätter lobbyisterna att driva igenom en europeisk länkskatt.
Med artikel 13 vill upphovsrättsindustrin se till att alla delningsplattformar köper licenser för allt upphovsrättsskyddat material som laddas upp.
Det enda sättet att lösa detta, är att övervaka allt som laddas upp och filtrera det. Att identifiera och hitta rätt licens kommer i sig bli besvärligt, utöver det blir plattformarna juridiskt ansvariga för det som laddats upp.
Saknas licens kommer uppladdningen sannolikt nekas, då de vill undvika straff. I princip måste licenser införskaffas för allt i förväg, då ingen vet vad som kommer laddas upp, inklusive sådant som varje individ skapat.
Hur det ska lösas är det ingen som vet. Alternativet är att stora mängder material kommer nekas, då licenser saknas.
Till detta tillkommer problematiken att filtren inte kommer att kunna urskilja legitimt användande av upphovsrättsskyddat material likt citat eller parodi. Det kommer vara till viss del oundvikligt att sådant användande kommer att blockeras.
Jag undrar var diskussionen är gällande ersättning för det som blivit felaktigt blockerat, framför allt vid eventuellt missbruk av filtren?
Artikel 11 och 13 löser ingenting för dessa branscher, då de inte angriper de verkliga problemen. Som vi vet är det dock alltid enklare att peka på någon annan än att ändra på sig själv.
Piratpartiet ser värdet i att länka och dela fritt, snarare än att förstöra internet för att främja vissa särintressen.
Magnus Andersson, partiledare för Piratpartiet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.