Vi är inte nöjda – vårt försvar behöver mer

Liberalerna: Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: TT
Utvecklingen i omvärlden kräver krafttag för att stärka den nationella säkerheten. Försvarsberedningen konstaterar att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas, skriver Nyamko Sabuni och Allan Widman (L).

DEBATT. Vår frihet och vår framtid måste skyddas. Det krävs krafttag för att stärka den nationella säkerheten.

För 30 år sedan, hösten 1989, föll Berlinmuren och folk reste sig mot det kommunistiska förtrycket. Vi fick ett fritt och enat Europa. Men i Sverige kom felaktiga slutsatser att dras. I stället för att slå vakt om friheten, rustades väsentliga delar av försvaret ner.

Det har inte saknats varningssignaler. Försvarsberedningen konstaterade redan 2008 att Rysslands utveckling utgjorde ett lackmustest. Månader senare invaderade Ryssland grannlandet Georgien. Nedrustningen fortsatte. ÖB Sverker Göranssons uttalande 2013 om att Sverige kan hålla stånd i en vecka uppmärksammades stort - men tillräckliga satsningar uteblev.

Liberalerna var det parti som tidigast insåg faran och har i många år försökt vända nedrustningen. Vi välkomnar att fler partier nu äntligen är redo att återställa försvarsförmågan.

Liberalerna har i årets budgetförhandlingar drivit igenom en historisk satsning på det svenska försvaret. Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet har kommit överens om att det militära försvaret tillförs fem miljarder kronor årligen från och med 2022, och framöver under den resterande försvarsinriktningsperioden. Det innebär att regeringen binder sig vid Försvarsberedningens förslag och att anslagen till försvaret ökar från dagens 56 miljarder till 84 miljarder 2025.

Det är avgörande att Sverige nu går från ord till handling när det gäller att bygga upp försvaret. Satsningen skapar förutsättningar till ett uthålligt försvar av vårt land, inte minst genom att stärka markstridskrafterna. Liberalerna har också fått igenom att Sverige behåller Jas Gripen C/D även efter de nya stridsflygplanen levereras, vilket innebär en betydande förstärkning av stridsflyget.

En bred uppslutning bakom landets försvarspolitik är en styrka då det är såväl en viktig säkerhetspolitisk signal.

Satsningen på försvaret är ett viktigt trendbrott, men vi är inte nöjda. Utvecklingen i omvärlden kräver krafttag för att stärka den nationella säkerheten. Försvarsberedningen konstaterar att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Det måste mana till fortsatta förstärkningar av försvaret och en kontinuerlig uppdaterad säkerhetspolitisk analys, främst med tanke på vår strategiska placering i Östersjöregionen.

Det behövs en helt annan klarsyn vad gäller Ryssland. Den ryska regimen under president Vladimir Putin utgör ett allt större hot mot Europa, såväl militärt som genom försöken att splittra EU-länderna med desinformation och cyberkrigföring. Must, militärens underrättelse- och säkerhetstjänst, konstaterar att ”det säkerhetspolitiska läget i Europa och i vårt närområde har försämrats. Östersjöregionen är vid sidan av Svartahavsregionen det område i Europa där Rysslands intressen tydligast ställs mot europeiska länders och USA:s intressen.”

Det ryska agerandet i Ukraina visar hur ensamt ett enskilt land är när en stor granne agerar med vapenmakt.

Utöver diskussionen om hur vi bäst stärker det svenska försvaret, har frågan om Natomedlemskap ställts på sin spets också här i Sverige. Liberalerna prioriterar satsningar på försvaret, men oavsett resurserna behöver försvaret även stärkas genom ett svenskt Natomedlemskap. I en situation av en större väpnad konflikt i vårt närområde är Sverige i behov av stöd från andra. Den nu framförhandlade höjningen av försvarsanslaget till 1,5 procent av BNP gör att dörren till Nato hålls öppen. Det är ett bra steg mot ett svenskt Nato-medlemskap.

Vi Liberaler är stolta över tillskottet på fem miljarder om året. Men vi är inte nöjda. Vi står upp när andra försöker behandla försvaret som ett särintresse eller ett regionalpolitiskt instrument. Vi driver på för att Sveriges försvarsanslag ska nå 2 procent av BNP under nästa försvarsbeslut. 

Vår demokrati och frihet får aldrig tas för given.

Nyamko Sabuni, partiledare (L)
Allan Widman, riksdagledamot och försvarspolitisk talesperson (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.