Våra förorter behöver inte mer religion

Debattören: Ebba Busch Thor, kristendom löser inte problem med förtryck, fattigdom och kriminalitet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-05-02

Enligt Ebba Busch Thor skulle det hon kallar förorten må bra av mer kristendom för att skapa bättre integration. Att mer religion skulle vara en lösning på förortens problem är en ny och kreativ idé. Absolut. Är det också en bra idé? Nej, skriver Niels Paarup-Petersen (C).

DEBATT. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor har senaste tiden påstått att man i förorterna ser vad som händer när de traditionella värderingarna försvinner.

Det är bra att Ebba Busch Thor vill diskutera integration. Allt för länge har nödvändiga samtal om integration drunknat i högljudda diskussioner om migration. Men när Ebba Busch Thor vill stärka religionens roll i våra förorter och utanförskapsområden och i politiken är det som värst en farlig väg som skulle stärka förorternas traditionella krafter än mer. Som bäst är det irrelevant.

För inget kunde vara längre från sanningen. Verkligheten är att i förorterna ser vi vad som händer när de traditionella värderingarna finns kvar.

Enligt Ebba Busch Thor skulle det hon kallar förorten – som i min hemstad Malmö är en del av staden – dessutom må bra av mer kristendom för att skapa bättre integration. Att mer religion skulle vara en lösning på förortens problem är en ny och kreativ idé. Absolut. Är det också en bra idé? Nej.

Det räcker med att kolla runt på andra västliga länder. Det finns knappt någonstans i den västliga världen där den protestantiska kristendomen har ett starkare grepp än i USA:s svarta ghetton. Och ingenstans i den västliga världen är våldet och utanförskapet större. Kristendom löser helt enkelt inte problem med utanförskap.

Vill vi ha fler invandrade kvinnor in på arbetsmarknaden i Malmö? Ja. Är mer kristendom lösningen på det? Nej. I Sverige är 58 procent bland utrikes födda kvinnor sysselsatta. Det är högre än den totala andelen kvinnor som jobbar i kristna europeiska länder med större fokus på tradition och religion, som Italien tex. Det är inte kristendomen som får kvinnor in på arbetsmarknaden.

Vill vi minska hedersförtrycket i Malmö? Ja. Är mer kristendom lösningen på det? Nej. När vi ser att många i våra utanförskapsområden tvingas leva under hedersförtryck är det just traditionella och religiösa värderingar, muslimska som kristna, som är problemet.

De värderingar som behövs genomsyra alla delar av samhället är konsekvensen av de liberala framgångarna som har tvingat ut Sverige och Europa från religionens värderingsmässiga stålgrepp. Mer religion i förorterna skulle enbart försvaga ställningen för de frihetsvärderingar Sverige bygger på.

Det är när människans lag och mänskliga rättigheter står över religionen att människan får växa och trivas. När religionen stärker sitt grepp, som den gjort i många förorter, blir människan mindre fri och särskilt kvinnor hindras från att leva sin liv som de själva önskar. Det är därför liberaler har tagit kampen mot religioners och traditioners påtvingade krav i alla dess former och på alla platser. Och den kampen måste återigen stärkas i Sverige.

Man kan göra ett enkelt test med ett par grundläggande frågor. I vilken sorts samhälle lever du bäst som kvinna? Var är det bäst att vara homosexuell? I vilken del av världen är det enklast att tillhöra en religiös minoritet? Resultaten är inte huggna i sten, och det finns avarter, men chansen är stor att svaren pekar ut samhällen byggda, inte på religion, men på liberala värderingar och en tydlig separation av kyrka och stat.

Var har du störst möjligheter att förverkliga dig själv? Oavsett om du är lesbisk ateist, muslimsk djurrättsaktivist eller feministisk folkpartist lär svaret oftast bli samma: i ett land där religionen inte spelar någon större roll.

Alla de fri- och rättigheter vi värnar i Sverige har formats i kamp mot religionen och traditionella krafter. Inte bara yttrandefriheten, föreningsfriheten, religionsfriheten, rättsstaten och demokratin. Även individualismen, jämställdheten och den sexuella frigörelsen. För det var inte kyrkan som var pådrivare för religionsfriheten i Sverige.  Det var inte konservativa som ville släppa ordet fritt. Det var inte KD som kämpade för homosexuellas rättigheter. Och det är det fortfarande inte.

Jag bor i Malmö och delar fullt ut Ebba Busch Thors oro för utvecklingen i Malmös och resten av Sveriges utanförskapsområden. Barn som inte klarar skolan, vuxna - särskilt kvinnor - som inte kan röra sig fritt och affärsidkare som inte kan ha öppet eller lever under hot och utpressning.

Att ge alla samma möjligheter att växa och leva i frihet är själva grunden för mitt engagemang. Just därför är det viktigt att de stora problem som finns för de som lever under religioners och traditioners förtryck, fattigdom och kriminalitet bemöts med seriösa lösningar från våra ledande politiker. Mer kristendom är ingen sådan lösning.


Niels Paarup-Petersen, riksdagsledamot från Malmö (C)