Grundlösa påståenden om mig, Stefan Fölster

Replik från Johan Rockström om miljöpolitik och vetenskap

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-02-15

Jag leder och bedriver tvärvetenskaplig global miljöforskning, som jag aktivt kommunicerar till politiska aktörer av alla färger, skriver Johan Rockström.

REPLIK. Till att börja med vet jag inte vart Stefan Fölster erhållit sitt epitet av mig som ”en miljörörelsen närstående forskare”, vilket självfallet är grundlöst.

Jag leder och bedriver tvärvetenskaplig global miljöforskning, som jag aktivt kommunicerar till politiska aktörer av alla färger, under senare år framförallt under M-ledaren Fredrik Reinfeldts ledning (Framtidskommissionen) och S-ledaren Stefan Löfven (Nationella Innovationsrådet).

Sedan påstår han att jag ”undviker helt frågan” om att ekologiskt jordbruk medför 50–70 procent mer utsläpp av växthusgaser än konventionellt jordbruk.

Till att börja med har jag, bland annat, genom att leda den EAT-Lancet kommission som nyligen publicerade sin rapport i Lancet om hållbar och hälsosam mat, visat att det finns mycket empiriskt bevis för att hållbar intensifiering av jordbruket, i syfte att bygga organiskt kol i marken, öka vattenhållningsförmåga och bidra till att bevara biologisk mångfald, har stor potential, både för att öka skördar, och göra dem bättre rustade att hantera klimatextremer.

Jag var själv medförfattare nyligen i en studie som leddes av Jules Pretty, vid University of Essex, som styrker potentialen att öka produktivitet och hållbarhet samtidigt.

När Stefan Fölster påstår att ekologiskt lantbruk medför 50 procent högre utsläpp som konventionellt lantbruk, drar han långtgående och generaliserande slutsats från en studie som publicerades i Nature i december 2018.

Denna studie, med forskare från Chalmers, och forskare från mitt eget institut i Tyskland, Potsdam institutet (man har bland annat använt vår biosfärsmodell, LPJml), ger inte stöd för Fölsters påstående som drar allt ekologiskt lantbruk över en kam.

Det finns ett exempel i studien, som baseras på odling av ärtor och vete i Sverige. Metoden som används i studien bygger på antagandet att om ett produktionssystem ger lägre skörd, än i detta fallet konventionell odling, så kommer det teoretiskt innebära att det behövs mer mark för att producera samma mängd mat.

Denna ”alternativkostnadsmodell” är en metod att beräkna klimatpåverkan från olika odlingssystem. Den är populär i andra sammanhang också, som när vissa ekonomer drar slutsatsen att det inte nödvändigtvis är effektivt att minska användning av olja inom landets gränser, eftersom det rent teoretiskt kan öka konsumtionen någon annanstans.

Detta är ett linjärt tänkande, som inte tar hänsyn till dynamiska effekter av, exempelvis, teknologiska framsteg, politiska beslut om utsläppshandel, eller beteendeförändringar, som i absoluta tal ändrar efterfrågan.

Vad är det som säger att ekologiska skördar av vete som enbart når upp till 80 procent av de konventionella skördarna i Sverige, nödvändigtvis måste innebära 20 procent ökad import och nyproduktion av vete från något annat land med sämre odlingsegenskaper?

Den dynamiska effekten kanske snarare är att priset på vete går upp något, vilket gör att vi slänger mindre, och på totalen konsumerar 80 procent av den tidigare veteproduktionen...

Detta innebär att vi faktiskt inte vet om ekologiskt är bättre eller sämre än konventionellt (när det gäller att binda kol), om vi i stället tittar på det som är viktigt, nämligen vad som händer på bondens fält.

Det vi vet, däremot med säkerhet, är att hållbart lantbruk, som drar lärdomar från både ekologiskt och konventionellt lantbruk, kan både öka skördar, bidra till hälsosammare liv för oss människor, och rikare mångfald av allt från mikrober i jorden till insekter i levande landskap.


Johan Rockström, professor Earth System Science, Universitet i Potsdam. Chef Potsdam Institute for Climate Impact Research


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här: