Dousa flirtar med SD – som en sann moderat
Debattören: Historiskt har ni alltid stått på fel sida
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-02-15
DEBATT. Jag blir inte förvånad eller chockad över Benjamin Dousas utspel om att Moderaterna borde söka samarbete med SD. Det påstådda hyckleriet som Dousa tillskriver de andra partierna är ett oroväckande påstående som ger anledning till att titta närmare på Moderaternas historia.
Först och främst vill jag ändå påstå att Benjamin Dousa har rätt. Partiernas kommunikation och förslag har blivit alltmer restriktiva till invandring och samtliga partier har haft ett hårdare tonläge vad gäller brott och straff. Jag som ordförande för SSU Stockholm tycker att dessa förändringar i både kommunikationen och de politiska förslagen är dåliga. Men faktumet kvarstår att det har skett.
Problemet med Benjamin Dousas uttalande är att samarbete med SD aldrig kan reduceras till vad det är för politiska förslag som en är ense om. Den ideologiska övertygelsen varje parti har är avgörande för samarbeten. Blir politiken bara en fråga om att samarbeta med de en tycker lika som i en sakfråga, har vi förlorat ideologierna som är grundbulten i alla partier.
Vi socialdemokrater tror på en omdaning av samhället och där riksdagsvalen är ett medel för att uppnå den demokratiska socialismen. Men, som sagt, jag är inte förvånad över Dousas utspel. Historiskt har Moderaterna alltid stått på fel sida av historien.
Från början hette Moderaterna Allmänna valmansförbundet som grundades för att motverka kravet på lika rösträtt. Förbundet ville 1939 skicka tillbaka judiska läkare till Tyskland som sökte fristad i Sverige. Moderaterna har historiskt stöttat flera fascistiska regimer såsom, Pinochet i Chile, Franco i Spanien, Caetano i Portugal och den avskyvärda apartheidregimen i Sydafrika.
Detta fenomen där konservativa partier söker sig till högerextrema partier är inte isolerat till konservativa partier i Sverige. I flera länder i Europa och världen ser vi hur högerextrema partier tillåts ta plats i regeringar med hjälp av konservativa partier. De fruktar inte högerextremismen för att deras ”end game” skiljer sig inte avsevärt från de högerextremas.
Visst blev det stort ståhej över Benjamin Dousas utspel, men borde vi ens vara förvånade? Dousas agerande är helt i linje med Moderaternas historia och ordföranden för det moderata ungdomsförbundet visar att partiets framtida ledare vill återuppliva den konservativa andan som ser lätt på samarbete med fascister.
Nu är det upp till bevis för Moderaterna. Under Reinfeldts tid vid partiordförandeposten för Moderaterna hävdade han att M är ett parti som står för öppenhet och tolerans.
Ända sedan han lämnade har partiet dragits tillbaka till konservatismen, till Moderaternas ”natural habitat”. Men frågan är nu, har Moderaterna någon ideologisk övertygelse? Snarare, har Moderaterna ens bytt ideologisk övertygelse eller återgått till den ursprungliga?
Daniel Vencu Velasquez Castro, ordförande SSU Stockholm