ÅSIKT

Sluta servera fulkött i våra svenska friskolor

Debattören: Samma regler måste gälla – även för privata skolor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Pontus Orre
Friskolorna omfattas inte av de skärpta kriteriekraven för offentlig upphandling som nu äntligen kommit på plats för kommunernas förskolor, skolor och vårdinrättningar, skriver kycklingbonden Jenny Andersson, ordförande i Branschorganisationen Svensk Fågel.
DEBATT

DEBATT I eftersvallet av skandalen med sjuka djur från Polen som blev till kalops på svenska skolbarns tallrikar så undrar jag: Hur kunde det hända och kan det hända igen?

Nu har visserligen den aktuella distributören gjort avbön och lovar snabb bättring. Men såvitt jag förstår finns ändå risken att elever i friskolorna, som utgör cirka 15 procent av grundskolans elever och drygt 25 procent av eleverna i gymnasieskolorna, återigen kan drabbas av importerat ”fulkött”.

Friskolorna omfattas nämligen inte av de skärpta kriteriekraven för offentlig upphandling som nu äntligen kommit på plats för kommunernas förskolor, skolor och vårdinrättningar. Jag ser fram mot att de nya kriterierna nu även ger effekt i praktiken. Nu går det i alla fall att som offentlig upphandlare ställa krav och jag hoppas att det kommer att ske en uppföljning av vilka effekterna blir.

Men när det gäller de privata aktörerna inom välfärden har vi mindre möjligheter till insyn. Som kycklingbonde, men även förälder, känner jag oro för hur det ser ut på den sidan. Det är en oro jag säkert delar med elever och föräldrar i friskolor. Det var nämligen bland annat eleverna på några av dessa skolor som drabbades av det polska ”fulköttet”.

Som kycklingbonde vet jag att det finns problem med importen. Många av de stora importländerna kamouflerar brister i djurhållning och hygien genom att ge antibiotika till djuren under hela uppfödningstiden, med eller utan veterinära recept. Det leder till en oroande utveckling av antibiotikaresistens. Det är så pass allvarligt att WHO beskriver de motståndskraftiga bakterierna som det största hotet mot folkhälsan.

Trots att alla känner till att överanvändning av antibiotika inom djuruppfödningen är riskfyllt, väljer uppfödare i många länder fortfarande att i förebyggande syfte behandla samtliga djur med antibiotika.

I Sverige förbjöds tillväxtantibiotika för drygt 30 år sedan och svenska kycklingar behandlas inte heller med antibiotika i förebyggande syfte. Den otroligt låga antibiotikaanvändningen sätter Sverige i positiv mening på världskartan som fått utländska aktörer och journalister att besöka våra gårdar för att se hur vi lyckas. Det är något vi kan vara stolta över.

Vi bönder har satsat mycket på bättre djurvälfärd och friskare djur som inte behöver onödig antibiotikabehandling. Det är också något som efterfrågas av de konsumenter som har möjlighet att välja.

Men skolbarn saknar den möjligheten. Det är därför frågan om upphandling ytterst måste vara en politisk fråga. Det saknar nämligen all rimlighet att friskolor kan friskriva sig från det regelverk som gäller för offentlig upphandling. Vad tänker den nya konsumentministern Ardalan Shekarabi, som också är expert på offentlig upphandling, göra för att täppa igen detta kryphål?

Branschen kan förstås själv driva frågan till exempel genom att Friskolornas Riksförbund, där alla stora aktörer inom privat förskole- och skolverksamhet finns företrädda, ställer tydliga krav på sina medlemsföretag. En sådan självsanering kan innebära en snabb och enkel process.

För ingen kan ju tycka det är rimligt att en del skolbarn får närodlade varor av hög kvalitet på tallriken, medan andra får nöja sig med billig importmat.


Jenny Andersson, kycklingbonde och ordförande i Branschorganisationen Svensk Fågel


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM