Låna i högkonjunktur är ingen stabil grund

Replik välfärden: Vi ska satsa på Sverige – men vi följer Vänsterpartiets strategi

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-02-09

Vänsterpartiets t f ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati är för tanken att låna till investeringar i välfärden – men lånen bör tas i lågkonjunktur, skriver debattören.

REPLIK. I Aftonbladet argumenterar Arash Gelichkan och Daniel Perez Wenger för motionen ”Totalrenovera Sverige”. Motionen argumenterar för stora investeringar i välfärd och klimatinvesteringar. Vi håller helt med om detta. Detta genomsyrar vår politik både när vi lägger egna budgetmotioner och när vi förhandlar med regeringen om budgeten. Vi har bland annat fått igenom historiskt stora satsningar på såväl kommunerna som sjukvården. Vi har också fått igenom en riktad satsning mot kommuner med hög arbetslöshet och svåra socioekonomiska förhållanden.

Vi anser att det är rimligt att finanspolitiken baseras på i huvudsak keynsianska principer, vilket innebär lånefinansiering i lågkonjunktur och överskott i högkonjunktur. Det är en punkt där vi skiljer oss från Gelichkan och Wenger.

I den rapport som motionen refererar till föreslås att budgeten underbalanseras med tre procent av BNP per år under 20 år, oavsett konjunkturläge. Vi anser inte att det skulle leda till en bra ekonomisk utveckling.

Vi menar också att den strategi vi har innebär betydligt större genomslag än ett ospecificerat låneprogram. De jämlikhetsreformer vi fått igenom under den gångna mandatperioden visar tydligt på detta.

Vänsterpartiet har länge kritiserat det så kallade överskottsmålet som innebär att budgeten ska gå med en procent överskott över en konjunkturcykel. Vi har drivit linjen att de offentliga finanserna ska vara i balans över en konjunkturcykel. Detta var vår ingång under förhandlingarna om ett nytt finanspolitiskt ramverk. Vi nådde inte ända fram, men sänkningen av överskottsmålet från en procent till 0,33 procent innebär ändå ett steg i rätt riktning, som frigör ett budgetutrymme på drygt 30 miljarder kronor.

Den ekonomiska politik vi för i dag är mer progressiv än ett ospecificerat låneprogram på 150 miljarder kronor per år.

Vi vill använda AP-fondernas stora kapital till samhällsnyttiga investeringar och inrätta en grön investeringsbank. Vi behöver bygga ett mer jämlikt samhälle och då är det rimligt att de som under lång tid gynnats och fått stora kapitalinkomster och förmögenheter får betala mer i skatt så att klyftor utjämnas och de får bidra mer till investeringar i samhällsbygget.

En av de viktigaste uppgifterna för oss framöver är att skapa en inkluderande arbetsmarknad. Drygt sex av tio inskrivna arbetslösa med utsatt ställning är födda i ett land utanför Europa.

Det krävs omfattande åtgärder för att många av dem med en utsatt ställning på arbetsmarknaden ska få jobb, inte minst olika typer av utbildningsinsatser, men också fler anställda inom välfärden. Det behövs också en utveckling av arbetslivet som gör att fler orkar jobba ända fram till pensionen.

För att uppnå detta krävs konkreta och kloka reformer, snarare än att övertrumfa med stora volymer.

Ska det lyckas behövs Vänsterpartiet som en politisk kraft att förlita sig på, både i samhällsdebatten och vid förhandlingsbordet.


Ali Esbati, t f ekonomiskpolitisk talesperson (V)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.