Vi stärker Sverige som kunskapsnation

Moderaterna: Här är våra tre viktigaste reformer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-01-10 | Publicerad 2019-01-04

Sverige ska ha en skola som präglas av höga förväntningar och tydliga krav. Varje elev – oavsett bakgrund och individuella behov – ska ges rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen, skriver Erik Bengtzboe, Utbildningspolitisk talesperson (M).

DEBATT. Hundratusentals elever har nu ett välförtjänt jullov. Men snart är de tillbaka i skolbänken – och då fortsätter kunskapsresan tillsammans med lärare och klasskamrater.

När terminen börjar, fortsätter även Moderaternas arbete för mer kunskap i skolan. Med den budget som nu antagits av riksdagen inrättar vi en särskild språkförskola för nyanlända barn, utökar undervisningstiden i lågstadiet samtidigt som de skickligaste lärarna blir fler i de skolor som behöver dem allra mest.

Svensk skola har höga ambitioner. Det är Moderaterna stolta över. En skola som ger alla elever goda möjligheter att växa, stärker också Sverige som kunskapsnation.

Sverige ska ha en skola som präglas av höga förväntningar och tydliga krav. Varje elev – oavsett bakgrund och individuella behov – ska ges rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen. Såväl lärare som elever ska känna sig trygga och vara en del av gemenskapen i klassrummet, på skolgården och i korridorerna.

Så är det inte i dag. Det finns skolor i Sverige där inte ens hälften av eleverna når gymnasiebehörighet. För dessa elever ökar risken att hamna i utanförskap och drabbas av sociala problem senare i livet. Sverige kan inte ha en skola som är bäst för de barn som faktiskt skulle klara sig ändå.

Att riksdagen nu sagt ja till den budget som M och KD lade fram betyder att skolreformer för att höja elevernas kunskaper kan påbörjas redan nu efter nyår. Tre reformer är särskilt viktiga:

  1. Språkförskola och mindre barngrupper. För de barn som inte talar svenska i hemmet behövs en särskild språkförskola. Där ska dessa barn, som ofta är barn till nyanlända, kunna lära sig svenska innan de börjar skolan och slippa hamna på efterkälken redan från start. I vår budget satsar vi 500 miljoner kronor under 2019 på mer svenskundervisning för nyanlända barn och mindre barngrupper i förskolan. Det förbättrar möjligheterna för våra förskolor att ge våra yngsta barn en bra start i livet. Dessutom ser vi ett stort behov av att fortsätta bygga ut antalet platser på förskollärarutbildningen.
  2. Mer undervisningstid i lågstadiet. Den enskilt viktigaste faktorn för att höja kunskapsresultaten i skolan är att varje elev får tillräckligt med tid tillsammans med skickliga lärare. Men en svensk elev missar nästan ett helt år i undervisningstid i grundskolan jämfört med elever i många andra länder. Det duger inte om man menar allvar med att höja elevernas resultat. I vår budget satsar vi därför 225 miljoner kronor år 2020 för att påbörja en utökning av undervisningstiden i skolan, med start i lågstadiet.
  3. Fler karriärtjänster med högre lön i skolor som har stora utmaningar. Skickliga lärare ska självklart ha bra betalt. Men för att läraryrket ska bli mer attraktivt behövs också bättre möjligheter att göra karriär och utvecklas. I vår budget satsar vi 186 miljoner kronor från år 2020 på att bygga ut antalet karriärlärartjänster. Och redan efter nyår påbörjar vi det viktiga arbetet med att locka fler av våra skickligaste lärare till de skolor som har störst utmaningar. Vi satsar 26 miljoner kronor 2019 så att lärare som har en karriärtjänst i dessa skolor får mer i lönekuvertet.

Skolans problem och utmaningar tar inte julledigt i väntan på en ny regering. Men i väntan på en ny regering har Sverige nu en budget som prioriterar reformer som gör att skolan kan bli som starkast för de elever som behöver den som mest, och inte tvärt om.

Erik Bengtzboe, Utbildningspolitisk talesperson (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här: