Ta krisläget på allvar, Magdalena Andersson

Greenpeace: Gör om finansdepartementet till ett klimatdepartement

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-02-05 | Publicerad 2020-02-02

Finansdepartement har som uppgift att se till att Sverige har en sund ekonomi och för att det ska vara möjligt måste klimatkrisens risker och konsekvenser tas på största allvar, skriver Isadora Wronski, chef för Greenpeace i Sverige.

DEBATT. Det är fem år sedan Parisavtalet trädde i kraft och de senaste fem åren har varit de varmaste på jorden sedan mätningarna inleddes. Det är en trend vi måste vända. Det staten, pensionsfonder, banker och försäkringsbolag väljer att finansiera och investera i idag är den verklighet vi får imorgon.

Det är på finansdepartementet stora delar av lösningarna på klimatkrisen finns. Diskussionen om klimatkrisen har fokuserat alldeles för lite på ekonomin och finanssystemet, trots att det är här många av de avgörande besluten fattas. Det är här många av de storskaliga och samhällsomdanande förändringarna som inger hopp står att finna.

World Economic Forums årliga riskrapport lyfter fram vad de beskriver som ett nödläge för planeten och de fem största riskerna handlar om klimat och miljö. Den främsta risken som identifieras är ett misslyckande med att motverka klimatförändringarna.

Det är inte ”bara” människan och naturen som hotas av klimatkrisen. Även våra pengar är i fara. 

Finansinspektionen skriver i en rapport från 2016 att en ökning av den globala medeltemperaturen med 2 till 3 grader Celsius ”bedöms kunna leda till samhällsekonomiska förluster motsvarande upp till 3 procent av global BNP.” The Economists undersökningsenhet har beräknat att kostnaden för klimatförändringarna kan uppgå till 430 000 miljarder kronor.

World Economic Forum skriver i sin rapport att 2020 är ett kritiskt år eftersom länder nu har en möjlighet att revidera sina åtaganden under Parisavtalet och ”överbrygga glappet mellan vad de lovat och vad som behövs”. De identifierar också stora möjligheter i övergången mot ett lågutsläpssamhälle men menar att för att vi ska nå dit måste omställningen prioriteras både av näringsliv och av regeringar.

Trots att vi vet att världen blir allt varmare och att detta kommer att få ödesdigra konsekvenser både för klimatet och våra plånböcker, tillåts finanssektorn att ohämmat fortsätta investera i fossil energi.

Sedan Parisavtalet undertecknades har 33 globala storbanker pumpat in 19 000 miljarder i fossilindustrin och en färsk analys från WRI visar att hos de banker som gjort åtagande på hållbarhetsområdet överstiger de fossila investeringarna de hållbara med nästan det dubbla. 

Finansinspektionen menar att finansiella företag “ofta kan ta på sig större risker än vad som ligger i samhällets intresse.” De menar vidare att det kan härledas till att “företagen inte fullt ut bär de samhällsekonomiska riskerna för ett högt risktagande” och att finansiella företag kan ha en för kort planeringshorisont för att ta de långsiktiga klimatriskerna i beaktan.

Spelreglerna måste förändras i grunden. De frivilliga åtaganden som finansbranschen hittills lyckats åstadkomma är knappa och risken med att omställningen misslyckas är överhängande, något som chefen för Bank of England, Mark Carney, kallat “det katastrofala business as usual scenariot”

Det som krävs i detta krisläge är ledarskap. Magdalena Andersson, Per Bolund och finansdepartementet måste befinna sig centrum av klimatsamtalet. Finansdepartement har som uppgift att se till att Sverige har en sund ekonomi och för att det ska vara möjligt måste klimatkrisens risker och konsekvenser tas på största allvar.

Det kan inte bli mycket tydligare vad som behövs göras i detta akuta läge: miljardflödet till fossilindustrin måste upphöra.

Vi behöver ett ledarskap som ser till att fossil energi förpassas till historien och ger oss en finanssektor som långsiktigt verkar för ekonomisk och ekologisk stabilitet. Vi behöver en handlingsplan för en samhällsekonomi och en finansmarknad som håller sig inom ramen för Parisavtalets 1,5-gradersmål och planetens gränser.


Isadora Wronski, chef för Greenpeace i Sverige


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs mer i ämnet

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.