ÅSIKT

Låt inte förtrycket från mullorna få fäste här

Debattören: Jag växte upp med hyckleriet – religionen måste skiljas från det svenska samhället

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: GETTY
Där mullorna ser lösaktiga kvinnor som inte kan hålla sig hemma ser jag starka kvinnor som vill bestämma över sina liv, skriver Soheila Fors.

DEBATT. ”Ser du mina skor?”

Den som frågade mig var en imam (en sunnimuslimsk ledare). När jag nickade svarade han med stolthet i rösten:

”Jag har låtit importera dem från Iran för att vara säker på att de inte är gjorda av svinläder eller beretts med svinhudar!”

Under trycket från en ogudaktig och oren värld hade han hittat ett sätt att avskärma sig från orenheten i Sverige.

Likadant tänkte ledningen för de muslimska skolorna i Borås som inte lät eleverna dricka kranvatten eller måla med vattenfärger då vattnet var ”kristet”. En annan liknande strategi mötte oss i tv när Yasri Khan vägrade skaka hand med den kvinnliga reportern eftersom det var en ”intim handling”. Exemplen är många fler och som läsare kan du förmodligen påminna dig om andra.

Det finns alltså människor som känner främlingskap för den svenska kulturen och som hittar vägar för att i alla fall delvis avskärma sig från den.

Strategierna för avståndstagande är allt från ett ”Clark Kent-liv”, där man byter om i telefonhytten och visar upp en religiös fasad för en del och en världslig för andra, till isolation och ett öppet avståndstagande till västlig kultur.

Jag vill att du ska förstå hur de tänker och vill därför berätta om min barndom i islamismens Iran.

Jag hörde mullornas predikan varje dag: Från högtalarna dånade deras hat ut, hatet mot Väst. Där i Väst var kvinnorna lösaktiga, där i Väst var allt bara materialism, där i Väst var allt till salu. Med penslar doppade i äckel målades mullornas förkunnelse och massmedia vinklade upp en bild av ett smutsigt Väst med alkohol oren mat och sexuell orenhet.

Indoktrinerade med den bilden kom många av oss hit.

Ändå såg jag många av ledarna som fördömde Väst köra omkring i dyra västerländska bilar. När ledaren för IS, Abu Bakr al-Baghdadi lyfte armen i förbannelse mot Väst glimmade hans dyra västerländska klocka på handleden.

Och islamistledarnas barn som fått privilegiet att växa upp i ljuset röstade också de med fötterna och flyttade bort till dyra universitet i Väst.

De radikala var hycklare som trots alla sina ord valde frihetens frukter. Den öppna kompromissen blev synd och det dolda hyckleriet den enda vägen att få del av välståndet.

När jag nu levt här i decennier ser jag samma mönster. Förkunnelsen spelar fortfarande samma skiva: Allt är orent i väst med gris- och spritindustrin, med kvinnofrihet och lösa förbindelser. Allt som Väst står för förbannas ena stunden i förkunnelsen medan man i nästa stund njuter av precis det välstånd som förkunnelsen förkastar.

Det är dags att våga se ett annat mönster än hyckleriets. Det finns ett sant mönster där välstånd är kopplat till kvinnors frihet, till mänskliga rättigheter, till mötes- och religionsfrihet och till demokrati. Detta mönster ses i alla de förut förtryckta som kunnat blomma ut i Väst och jag är en av dem.

Där mullorna ser lösaktiga kvinnor som inte kan hålla sig hemma ser jag starka kvinnor som vill bestämma över sina liv. Där mullorna ser sedeslöshet och anarki ser jag frihet. Där mullorna ser naken hud och blottat hår ser jag att ett litet tyg inte kan skydda mot ett korrumperat system och en snedvriden mentalitet. Där mullorna kräver av kvinnorna att dölja sig, kräver jag av männen att växa upp och att kontrollera sina impulser.

Hyckleriet kommer inte att fungera i längden. Friheten utmanar fundamentalistisk islam på alla punkter. Friheten producerar välstånd, den religiösa kulturen fattigdom, friheten är kreativ och nyskapande medan den religiösa kulturen är rigid, friheten skapar jämlikhet, den religiösa kulturen könsuppdelar.

Fortsätter utvecklingen skapar den bokstavstrogna förkunnelsen en bitter underklass, ett slags ghetton för dem som varken kan eller vill vara del av samhället.

Ska religionen fungera för alla utom en elit så måste den reformeras. Religionen måste skiljas från samhället, religionen måste bli en privatsak. Den som pekar på andra måste minnas att minst tre fingrar pekar på henne själv.


Soheila Fors, Föreningen Khatoon och aktiv i KD


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

ARTIKELN HANDLAR OM