Är det MP som styr över migrationen?

Debattören: Finansministern säger en sak, Fridolin en annan – förvirringen är total i regeringen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-12-28 | Publicerad 2017-12-27

Är det Magdalena Andersson eller Gustav Fridolin som talar för regeringen i migrationspolitiken, undrar Moderaternas Johan Forssell.

DEBATT. Fler än 65 miljoner människor i världen befinner sig i dag på flykt från sina hem. Migrationen till EU har ökat kraftigt och när vi lämnar 2017 har över 3 000 människor förlorat livet på sin väg till Europa över Medelhavet. 

Läget är allvarligt. Migration är utan tvekan en av vår tids största ödesfrågor. Om vi inte tar ansvar för situationen och lägger grunden för en långsiktigt hållbar migrationspolitisk i dag, kommer vi inte kunna fortsätta ta ansvar för människor i behov av skydd i morgon.

Det är uppenbart att regeringen inte har insett situationens allvar. I stället råder total förvirring i migrationspolitiken.

I förra veckan uttalade sig finansminister Magdalena Andersson i Dagens Nyheter där hon uppmanade asylsökande att söka asyl i andra länder. Finansministern påpekade också att Sverige inte kan ha ett större asylmottagande än vi klarar av att integrera. Utbildningsminister Gustav Fridolin var inte sent ute med att ta avstånd från finansministerns hållning och betonade att Magdalena Anderssons åsikt inte är regeringens syn på frågan.

Det är bra att Magdalena Andersson erkänner att antalet personer som söker sig till Sverige spelar roll och att vi behöver strama upp politiken för att klara integrationen. Det är däremot väldigt märkligt att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte klarar av att hålla en gemensam linje trots att man sitter i samma regering.

Det här är inte första gången som regeringspartierna skapar förvirring i migrationspolitiken. Under hösten har de socialdemokratiska statsråden varit tydliga med att Sverige ska ha en reglerad invandring, där ett nej är ett nej och ett ja är ett ja.

I slutet av november innebar plötsligt ett ja ett kanske när regeringen presenterade sin överenskommelse om att personer med beslut om att lämna Sverige ändå ges en möjlighet att stanna. Samma typ av oreda gäller i regeringens inställning till den tillfälliga asyllagstiftningen och huruvida den ska fortsätta gälla efter 2019.

Sverige behöver i stället en migrationspolitik som är långsiktig och hållbar. Moderaterna har bland annat pekat på vikten av tillfälliga uppehållstillstånd och ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring. Vi har också presenterat reformer för att uppvärdera medborgarskapets betydelse och stärka arbetslinjen i integrationspolitiken med ökade krav på nyanlända.

För att kunna hjälpa människor i behov av skydd måste vi upprätthålla en reglerad invandring. Det förutsätter att den som fått avslag på sin asylansökan måste återvända till sitt hemland.

Därför måste vi kraftigt förstärka återvändandearbetet genom att öka antalet utvisningar, fler inre utlänningskontroller och ytterligare förvarsplatser.

För att fortsätta kunna hjälpa människor i behov av skydd och samtidigt klara integrationen måste politiken utformas därefter. Regeringen gör tvärtom. I stället för att ta ansvar för situationen skapar Socialdemokraterna och Miljöpartiet total förvirring. De motstridiga beskeden avlöser varandra med kort varsel.

Är det Magdalena Andersson eller Gustav Fridolin som talar för regeringen i migrationspolitiken?  


Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.