Jo, det går att fira påsk utan godis

Debattören: Handen på hjärtat – vill du stödja en bransch som gör oss sjuka?

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2018-03-22 | Publicerad 2017-04-15

Barn är inte dumma. Om du förklarar att de fortfarande kommer att få godis men inte lika mycket, för att kroppen inte mår bra av det, så kommer de att förstå det, skriver Anna Larsson.

DEBATT. Nu är det påsk igen – och dags för ägghysteri.

De ska kokas, målas, ätas, marmoreras, blåsas ur, hängas i ris. Det ska ritas i påskbrev – och inte minst: pappägg ska fyllas med godis.

När började vi fira påsk för äggens skull? Och när kom chokladen och sockret in i bilden? Det är lätt att misstänka att det handlar om någon smart sockerdirektör som satt och funderade ut hur det skulle gå att tjäna ännu mer pengar.

Den som kom på själva påskägget i papp var ännu smartare. Ju större ägg, desto mer godis – och desto mer pengar rullar det in.

Påskägget står för pånyttfödelse enligt historieböckerna, men jag tror ingen blir pånyttfödd av godis.

För så är det ju, till påsk har vi svenskar rättigheten att äta extremt mycket godis, tusentals ton, och glöm för all del inte musten! Perfekt om man inte vill tugga sockret utan i stället hälla det rätt ner i halsen.  

Vi är lurade av en bransch som tjänar enorma pengar på vår påskgodishysteri och vårt sockersug. Men handen på hjärtat – vill du stödja något som gör oss sjuka? Ingen mår bra av att äta kilovis med socker under påskveckan. 

I många godissorter finns dessutom torkade sköldlösshonor, gelatin som är slaktavfall från döda djur och citronsyra som framställs med hjälp av svartmögel.

När vi ändå är inne på djur så undrar jag varför vi inte tänker om oss själva som vi gör med djuren?

Alla vet att hundar får ont i magen av för mycket socker och näringsfattig mat. De får dessutom dålig päls och hål i tänderna.

De flesta skulle aldrig någonsin ge skräpmat till sina djur och definitivt inte ett påskägg fyllt av socker, lushonor, slaktavfall och mögelrester.

Jag skulle vilja se den påskkampanj som gjorde reklam för skumkycklingar till djur. Ingen skulle gå på det.

Så varför i hela friden går vi på det när det gäller våra barn och oss själva?

Men hur ska man då göra för att minska på sockerintaget över påsk? Ska inte ungarna få klä ut sej till påskkärringar längre och gå runt och tigga godis? 

Jo, låt kidsen rita sina påskbrev, klä ut sig och gå till några ni känner, mormor, grannen, klasskompisen – men de behöver inte springa runt hela kvarteret. För hur kul tycker barnen egentligen att det är att gå och knacka dörr hos okända människor?

Eller så lägger man några godisar eller en pärlplatta i sitt påskbrev och ger bort till den ensamma grannen. Det kommer garanterat bli uppskattat.

Sen har vi pappäggen. Du behöver inte köpa det största och det måste inte fyllas med godis. Lägg i några få riktigt goda godisar och fyll på med någonting annat i stället. Pyssel, en liten leksak eller kanske en biobiljett till tonåringen. 

Barn är inte dumma. Om du förklarar att de fortfarande kommer att få godis men inte lika mycket, för att kroppen inte mår bra av det, så kommer de att förstå det.

Ge av din tid och uppmärksamhet i stället. Gör en äggjakt i trädgården med ritade ledtrådar gömda på olika ställen. 

Påsken är en högtid, många är lediga och kan tillbringa tiden med familjen. Hitta på nåt kul och umgås med dina nära och kära, i stället för med godisskålen.


Anna Larsson, tvåbarnsmamma


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln