Regeringen, ni sviker de bortförda barnen

Debattörerna: Lagen finns – men tekniken för att hitta försvunna personer används inte

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-06-21

Moderaterna Patrick Benabou och Marléne Lund Kopparklint vill införa ett Amber alarm-system.

DEBATT. Varje år förs hundratals barn i Sverige bort mot sin egen vilja. Det är tragiskt och skrämmande. Det kan handla om familjetvister där barn tvingas bort från hemmet, och inte allt för sällan utomlands. I andra och mer allvarliga fall förs de bort av en utomstående.

Detta är något som civilsamhället, kommuner och stat inte accepterar. Det är något som vi ska bekämpa kraftfullt och där samhället har ett ansvar att agera snabbt.

Sverige bör, likt flera andra europeiska länder, inrätta ett AMBER Alert-system (America’s Missing: Brodcasting Emergency Response) som stärker samverkan mellan civilsamhälle och myndigheter i sökandet av försvunna barn och andra saknade individer.

Meddelandesystemet togs fram i USA efter att fallet med den unga flickan Amber Hagerman som kidnappades och sedan mördades i Texas 1996, aldrig löstes. Detta till följd av att för få tips inkom från allmänheten. Till en början utgick alltid meddelanden om försvunna barn från radio- och tv-kanaler, men efter alert-systemet moderniserades, skickas alltid meddelanden direkt till medborgarnas mobiltelefoner i det berörda området.

Den 1 juli 2017 trädde en lagförändring i kraft som gör det möjligt för myndigheter att utöka användandet av viktiga meddelanden till allmänheten via direktnotiser i mobiltelefoner. Fram till i dag har inte ett enda ärende nått allmänheten via denna metod.

Varje barn som förs bort från sin familj och en trygg tillvaro är ett misslyckande från både politikens och rättsväsendets sida.

Det krävs vilja och handlingskraft från riksdagen att komplettera och utveckla vårt nuvarande system. Länder som Storbritannien, Frankrike och Nederländerna har redan tagit steget och följt framgångarna i USA. Det är nu dags för Sverige.

Måndagen den 28:e februari tidigare i år, kidnappades ett sex månader ungt nederländskt barn från ett fosterhem av sina biologiska föräldrar. Ett nödmeddelande skickades ut till allmänheten i Nederländerna samt till allmänheten och polis i grannländerna Belgien och Tyskland, då det fanns starka misstankar om att paret lämnat landet med barnet. Strax därpå kunde en tysk medborgare som nåtts av nödmeddelandet kontakta myndigheterna som med hjälp av informationen omhändertog barnet i god hälsa i en tysk stad nära gränsen till Nederländerna.

Av de nödmeddelanden som skickades ut till allmänheten bland de europeiska länderna rörande sammanlagt 31 försvunna barn, kunde 93 procent av barnen återfinnas under det föregående året.

Att regeringen Löfven fortfarande visar större intresse för skattehöjningar än ökad trygghet för sina egna medborgare är häpnadsväckande. Oförmågan att lära av andra länders goda erfarenheter hämmar Sveriges möjligheter att vända trenden med allt färre uppklarade brott.

Avsaknaden av ett liknande system stärker dessvärre tesen om att Sverige står svagt rustat inför extraordinära händelser som krig och naturkatastrofer. När världen och vardagen blir allt mer digitaliserad kan inte den svenska staten förlita sig på föråldrade system. Med en växande oro i vårt säkerhetspolitiska närområde, en allt grövre gängkriminalitet och överhängande terrorhot behöver dagens system breddas, så att fler kan ta del av viktig och livsavgörande information direkt via mobilens låsskärm.

I ett krisläge eller situationer där barn förs bort kan förmågan hos stat och myndigheter att kommunicera direkt till medborgarna, vara livsavgörande. Vi behöver därför utöka vår beredskap.


Patrick Benabou, distriktsordförande MUF Värmland
Marléne Lund Kopparklint, kommunalråd i Karlstad (M)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.