Förtrycket finns inte bara i Husby
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-06-30 | Publicerad 2015-06-03
Kvinnonätverket StreetGäris: Zeliha Dagli ger en förenklad bild av vår verklighet
Det är inspirerande att läsa Zelhia Daghlis text om hur Husby borde vara. Vi tycker det är modigt att hon skriver om sina upplevelser och det är befriande att läsa en text som berättar så rakt på sak om kvinnors behov och rättigheter, vilket är sällsynt i dagens medieklimat.
Vi känner igen oss i att inte kunna vara oss själva i offentligheten. Det är sorgligt att många av oss har flytt från mäns förtryck vare sig de är fundamentalister, militärer eller diktatorer, till ett nytt förtryck. Vi tycker att Zeliha Dagli har skrivit en viktig text, men vi vill lyfta blicken från en Stockholmsförort till samhället i stort.
Bland oss finns de som inte alls känner igen sig i det som beskrivs och de som helt och hållet håller med. Det vi har gemensamt är att vi är oroliga över hur texten har mottagits och den motsättning som riskerar att skapas. Vi tycker att texten ger en förenklad bild av vår verklighet. Samhället blir mer polariserat, folk ställs mot folk. Och vi kan helt enkelt inte hålla med om att världen är så enkel att beskriva.
Kvinnor har i alla tider och i alla kulturer på olika sätt begränsats av mannen. Vi vill ta tillfälle i akt att berätta om vår verklighet och inte låta debatten kidnappas av det politiska klimatet som råder. Andra kvinnors erfarenheter från andra platser får inte gömmas i skuggan av det här samtalet.
Att tro att män som vill begränsa kvinnors utrymme i offentligheten är någonting som bara finns i Husby och inte se hur övriga Sverige har sina begränsningar är naivt.
På vissa platser krävs det att vi klär på oss, på andra att vi klär av oss religiösa attribut. Ibland har vi fel kläder och ibland till och med fel hårfärg, ja till och med var på kroppen vi får ha hår. Koderna för hur en kvinna ska klä sig och blickarna om vi avviker från normen finns även i de fina kvarteren i innerstan.
På krogarna släpps mörkhåriga in på nåder. Vi blir antastade på klubben eller störda när vi är på väg hem på tunnelbanan. Det här är olika sidor av samma mynt, där kvinnor inte får bestämma över vad vi gör eller hur vi ser ut. Att vissa män vill tvinga på en slöja och andra män vill dra av oss den, är symptom på ett samhälle där kvinnor fortfarande inte har full frihet.
Bilden av Husby vi får här, är lika sann som någon annans. Därför bör vi ta Zeliha Daglis text på allvar – men utan att låtsas att kvinnor är fria i andra delar av landet.
Det viktiga för oss är och kommer alltid vara att lyssna på människors olika upplevelser och hitta en form att få dem att komma i kontakt med varandra.
Det var därför StreetGäris startades och det är därför vi är viktiga i debatten. Vi välkomnar Dagli till vårt nätverk och vi vill visa henne att det pågår aktiviteter i hennes Husby som är öppna för henne. Kanske kan hon lära oss allt om jazz och om hennes erfarenhet från att fly från ett förtryck. Vi vill också visa henne att vi bland annat har en grupp som arbetar med en stadsplanering för att göra Husby centrum mer tillgänglig och tryggt för kvinnor. Vi har även kvinnor ute i landet som stödjer henne och vill visa henne att hon inte är ensam.
Sammanställt av:
Banar Sabet
Styrelseledamot StreetGäris
Vian Tahir
Medlem StreetGäris