Funktionshindrade dör i väntan på rätt vård

Debattörerna: Sjukvården nedvärderar patienter på grund av deras handikapp

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-03-30

Personer med handikapp har en högre dödlighet än befolkningen i övrigt, samtidigt som de uppskattar sin egen hälsa som mycket sämre, skriver debattörerna.

DEBATT. Personer med funktionsnedsättningar har ofta mer behov av sjukvårdens insatser än befolkningen i övrigt. Många undviker dock att söka för att slippa diskriminering av den sjukvård som har till uppdrag att aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta.

Risken för tidig död bland funktionshindrade är också högre än den är bland befolkningen i övrigt.

Myndigheten för Delaktighets, MFD, lägesrapport för 2017 över regeringens politik för att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning visar tydligt att diskrimineringen är utbredd. Det är en dyster läsning.

Sjukvården har problem med att se personer med funktionsnedsättning som kompetenta medborgare som förtjänar respekt och lyhördhet när de söker vård. Fördomar lever i högre grad kvar inom sjukvården än inom andra samhällssektorer.

Av de knappt 2 000 personer som ingår i MFD:s undersökningspanel skattar 59 procent sin hälsa som god. Motsvarande siffra för övriga befolkningen är 87 procent.

För oss Liberaler handlar jämlik vård om alla medborgares rätt till en god hälsa. Att få sitt liv begränsat på grund av att man blir diskriminerad och åsidosatt är ytterst en fråga om frihet. Socialminister Annika Strandhäll kan inte blunda för situationen längre. Funktionshindrades liv och hälsa är lika viktig som alla andras.

MFD:s rapport slår fast att personer med funktionsnedsättning riskerar att få senare diagnoser och sämre möjligheter att bota och behandla sjukdomar.

Det kan inte uteslutas att funktionshindrade dör i onödan för att sjukvården inte förmår möta deras behov. Kvinnor i LSS-boenden som drabbas av bröstcancer löper 70 procent högre risk att dö än andra kvinnor med samma sjukdom. Personer som vårdats för psykisk sjukdom löper högre risk än andra att dö i förtid av stroke. Samma mönster gäller för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Även personer med autism har högre dödlighet i den här typen av sjukdomar. Detta är naturligtvis inte acceptabelt!

Personer med funktionsnedsättning berättar om möten med sjukvården som präglas av påtagligt negativa erfarenheter och kränkningar i integritetsnära vårdsituationer.

Hälften av det personer som ingår i MFD:s undersökningspanel har under de senaste två åren sökt vård antingen för fysiska eller psykiska besvär. Bilden som växer fram är att som funktionshindrad är det svårt att bli förstådd eller att sjukvården har ett tilltal som inte är acceptabelt. Det är till och med så illa att vårdpersonalen inte alltid förstår vad den enskilde säger, vilket leder till att fel vård ges.

De som medverkar i undersökningen uppger att de gärna vill ha en stödperson med sig när de har kontakt med sjukvården. Med ett sådant stöd skulle en del av de problem som nu uppstår kunna undvikas. Regeringen kan omedelbart ta sådant initiativ till en kostnadseffektiv reform.

Bristande kunskap om hur det kan vara att leva med ett funktionshinder får inte stå i vägen för ett korrekt bemötande som leder till rätt och riktigt vård och behandling. Sjukvården brottas med stora problem med tillgängligheten. Det tar alldeles för lång tid att få vård. Regeringens avskaffande av den kö-miljard Liberalerna var med och införde har förvärrat situationen ytterligare.

Tillgänglighet har för personer med funktionsnedsättning ytterligare en dimension. Hinder i den fysiska miljön stoppar funktionshindrade att ta sig till vården. De kommer bokstavligen inte in i väntrummet. Otillgängliga bokningssystem utestänger också. Den svenska vården ska vara tillgänglig för alla. Resurserna som satsas på svenska hälso- och sjukvård måste utnyttjas effektivt. Vi ska gå från stuprörstänk till kommunicerande kärl. Därför krävs ett nytt politiskt ledarskap, en ny regering.

De konkreta förslag vi har ger en mer jämlik vård; Fasta husläkare, patientansvarig läkare på sjukhus, hembesök och regelbundna hälsokontroller, tidsbokning för uppföljning och automatiska kallelser samt personligt ombud. Höjd status av habilitering och rehabilitering.

Så får vi en sjukvård där personer med funktionsnedsättning inte riskerar att dö för att fördomar och bristande tillgänglighet står i vägen. För det krävs en ny regering med starkt liberalt inslag.


Bengt Eliasson, riksdagsledamot, talesperson i funktionshinderpolitik (L)
Anna Starbrink, talesperson i hälso-och sjukvårdsfrågor, landstingsråd Stockholm läns landsting (L)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.