Stoppa övervakningen av anställda på jobbet
Ny rapport: Digitala system missbrukas av arbetsgivare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2024-05-03 10.45 | Publicerad 2024-04-25 06.00
DEBATT. Chaufförer lokaliseras via gps-system och blir uppringda när de avviker från rutten för att gå på toaletten, lagerarbetares rörelser kartläggs och utvärderas via plocksystemet och kameror används för att övervaka vad anställda gör.
Övervakningen i arbetslivet ökar. Med hjälp av ny teknik kan anställda kartläggas i hur de utför sitt arbete, in i minsta detalj. Arbetarnas varje rörelse och knapptryck kan loggas och utvärderas.
System som ska öka tryggheten används plötsligt till att bedöma och övervaka anställda.
En ny rapport från Transport, ”Digitala drivkrafter - hur teknologin rattar om transportarbetares vardag”, visar att kontrollerna av de anställda ökat de senaste fem åren och att många realtidsövervakas på arbetsplatserna.
Detta är ett ingrepp på den personliga integriteten och leder till negativa konsekvenser för de anställda. Övervakning riskerar att leda till ökad arbetsbelastning, stress och starkare styrt arbete.
Flertalet arbetsgivare följer inte regelverken som finns gällande bevakning på arbetsplatser.
Digitala system missbrukas och används i stället till att övervaka de anställda.
Transportarbetarna är inte ensamma. Handels fann samma resultat när de undersökte frågan inom handeln redan 2022.
Dataskyddsförordningen GDPR reglerar att de som samlar in personuppgifter måste begränsa vem som kommer åt uppgifterna och att uppgifterna inte får användas till något annat än det ursprungliga syftet. Att realtidsövervaka anställda med system som införts för att öka säkerheten är exempelvis inte tillåtet.
Trots detta är det bara en tredjedel, både i transport- och handelsbranschen, som anger att det finns en reglering kring vem som kommer åt insamlad data från bevakningssystemen på deras arbetsplatser. Därtill uppger hela 20 procent att system används för att följa deras arbete i realtid.
Detta är oacceptabelt och riskerar att få långtgående konsekvenser för arbetsmiljön. Samtidigt är medvetenheten låg bland anställda om vilka rättigheter de har i förhållande till användningen av digitala system i arbetslivet.
Vi som fackförbund har också ett arbete att göra, men vi behöver fler verktyg.
Sex år har gått sedan GDPR implementerades i Sverige. Regelverket är svåröverskådligt och dåligt anpassat till arbetslivet. Enligt våra undersökningar följs heller inte lagstiftningen av arbetsgivarna.
I takt med teknikutvecklingen kan vi vänta fler möjligheter för arbetsgivare att kartlägga hur anställda beter sig. Flera statliga utredningar har pekat på behovet av en mer ändamålsenlig anpassning av integritetsskyddet i arbetslivet.
Vi kan bara hålla med – det behövs en översyn av lagstiftningen.
I dag kan endast privatpersoner, och inte fackförbund, initiera ärenden gentemot Integritetsskyddsmyndigheten IMY. Detta är problematiskt eftersom du som anställd är i en beroendeställning gentemot arbetsgivaren. För att vi som fackliga organisationer ska kunna företräda våra medlemmars intressen och ställa företagen till svars för brott mot lagen behöver även vi kunna inge klagomål till IMY.
Vi och våra medlemmar vill kunna se på den tekniska utvecklingen med tillförsikt. För att det ska vara möjligt måste lagstiftningen följa med i utvecklingen och arbetsgivarna ta sitt ansvar i att följa den.
Vi kräver:
- En översyn av lagstiftningen – ingen ska övervakas på jobbet.
- Att GDPR ändras så att även fackförbund kan inge klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten IMY.
Det finns givetvis också fördelar med tekniken. Dock är det viktigt att den används på rätt sätt och inte på bekostnad av de anställdas arbetsmiljö.
Tommy Wreeth, förbundsordförande Transportarbetareförbundet
Linda Palmetzhofer, förbundsordförande Handelsanställdas förbund
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.