Agera nu – våra unga går sönder

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2016-07-29

Debattörerna: Frågan om skenande psykisk ohälsa måste prioriteras

Skolkuratorerna har en oerhört viktig funktion och måste ges förutsättningar att finnas till för barnen och ungdomarna när de behöver det, skriver debattörerna.

DEBATT. Den psykiska ohälsan ökar i vårt samhälle, i synnerhet bland våra unga. Värst drabbade är unga kvinnor. Generellt lider runt var fjärde person i åldern 16-24 år av psykisk ohälsa i Sverige.

Bland 15-åriga flickor är nu andelen som rapporterar psykosomatiska besvär hela 57 procent enligt en nyligen publicerad rapport från Folkhälsomyndigheten.

Siffrorna sticker ut jämfört med övriga nordiska länder och har dessutom förvärrats i snabb takt. Ökade krav i det svenska samhället pekas ut som en viktig faktor.

Många av de unga tjejer och kvinnor vi talar med påpekar att jakten på att alla ska vara perfekta enligt de ideal som råder vad gäller utseende och det perfekta livet är en tydlig faktor. Mobbning i skolan och på nätet framförs av andra.

Oavsett vad som gör att våra ungdomar mår dåligt måste vi politiker nu ta frågan på allvar. Varningsklockorna ringer tydligt och vi måste våga lyssna och agera.

För trots att det handlar om nära 300 000 ungdomar så är det väldigt tyst. Rimligen borde frågan om vad vi skall göra åt den skenande psykiska ohälsan vara en av de mest prioriterade politiska frågorna. Men så är det inte.

Mycket av det som i dag faller in under psykisk ohälsa ska inte hanteras av psykiatrin. Fångas det inte upp i tid riskerar det dock att hamna där.

Skolkuratorer, skolhälsovården, lärare, föräldrar och andra vuxna i barn och ungdomars vardag och närhet är oerhört viktiga för att fånga upp unga som mår dåligt i ett tidigt stadium. Exempelvis har skolkuratorerna en oerhört viktig funktion som måste ges förutsättningar att kunna finnas till för barnen och ungdomarna när de behöver det.

Enligt en nyligen publicerad kartläggning genomförd av Akademikerförbundet SSR ansvarar cirka 58 procent av landets skolkuratorer för mellan 500 och 3000 barn. Ett rimligt antal ligger antagligen kring 400 barn och ungdomar.

Frivilligorganisationer som Mind, Tilia och Bris, för att nämna några, gör en enorm insats som varje dag tar emot samtal från unga som mår dåligt. De berättar om självmordstankar och prestationsångest som blir till mer än vanliga tonårsbekymmer. Behovet är enormt och trots att Mind har 300 volontärer som bemannar självmordslinjen dygnet runt kan de bara ta emot vart sjunde samtal.

Får inte ungdomarna hjälp i tid riskerar problemen att förvärras ytterligare. De som behöver hjälp av sjukvården måste få det snabbt och enkelt. Här är tillgänglighet och låga trösklar helt avgörande.

Det krävs nu konkreta åtgärder för hantera den situation vi befinner oss i. Då handlar det om akuta åtgärder som att från staten ge frivilligorganisationerna ökade ekonomiska möjligheter så att de kan öka sin verksamhet och nå ut till fler barn och unga.

Barn och ungdomar skall ha tillgång till skolkurator som inte själv ansvarar för fler än maximalt 400 barn och ungdomar.

Det behövs vidare en kriskommission som snabbt tar fram konkreta politiska åtgärder i hela samhället för att vända utvecklingen vad gäller barn och ungas ökande psykiska ohälsa.

Något håller på att gå sönder i Sverige. Våra barn och ungdomar. Det är dags att vi agerar!

Hans Hoff (S), riksdagsledamot i socialutskottet

Yasmine Larsson (S), riksdagsledamot i socialutskottet

Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.