ÅSIKT

Sverige sviker barn i familjer med missbruk

Debattören: Med rätt stöd kan barn gå stärkta ur en svår barndom

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: GETTY / Torkel Edenborg
Barn i familjer med missbruk har kraftigt ökad risk för framtida problem som ätstörningar, psykisk ohälsa och eget missbruk. Barn som upptäcks tidigt och får gott stöd kan däremot gå stärkta ur en svår barndom, skriver Mona Örjes, Ordförande IOGT-NTO-rörelsen

DEBATT. Minst 100 000 barn i Sverige lever i en familj med missbruk. 2018 fick endast 2,5 procent av dessa barn stöd. Det är alldeles för få. Lösningar finns och med rätt insatser kan trenden vändas och fler barn få hjälp att må bra.

Alla barn har rätt att växa upp i en trygg miljö där barnets behov kommer i första rummet. Tyvärr ser inte verkligheten ut så. I Sverige växer minst 100 000 barn upp i en familj där minst en person har ett alkoholberoende. En sjukdom som kan drabba vem som helst och som negativt påverkar individen själv och den närmsta omgivningen. När en förälder inte mår bra, påverkar det föräldraförmågan och i allra högsta grad barnen.

Klockan ringer alltid extra tidigt innan skolan. Sara, 9 år, går upp för att städa efter gårdagens fest innan hon kan väcka småsyskonen. Hon vill inte att de ska se alla glasflaskor eller när hon nervöst kollar att mamma faktiskt andas. Det är Sara som ger syskonen frukost och tar dem till skolan. I skolan kan hon inte fokusera. Allt hon tänker på är om mamma mår bra.

Många barn i familjer med missbruk beskriver hur de blivit försummade, levt i en ständig kris och behövt sköta hem och syskon. Barnen har ofta inte fått utrymme att själva vara barn utan tvingats bli en ansvarstagande ”vuxen” alldeles för tidigt.

IOGT-NTO-rörelsen är Sveriges största nykterhetsrörelse och arbetar för att ingen ska fara illa av alkohol. Junis, en del av IOGT-NTO-rörelsen, genomför en årlig undersökning som visar vilket stöd Sveriges kommuner erbjuder barn i familjer med missbruk. I över ett decennium har andelen av dessa som får stöd av socialtjänsten varit cirka 2,5 procent. Det är alldeles för få. Den låga siffran är särskilt allvarlig eftersom det dessutom finnas ett stort mörkertal kring hur många barn som växer upp i en familj med missbruk.

Barn i familjer med missbruk mår ofta dåligt nu, och är kraftigt överrepresenterade vad gäller exempelvis risk för att gå ut skolan utan fullständiga betyg, risk för att utsättas för våld och för sexuella övergrepp. De har också kraftigt ökad risk för framtida problem som ätstörningar, psykisk ohälsa och eget missbruk.

Barn som upptäcks tidigt och får gott stöd kan däremot gå stärkta ur en svår barndom.

Lösningar för att hjälpa fler barn finns. Fler politiker behöver agera för att säkra barns behov och rätt till trygghet och omsorg. Fler vuxna behöver vara uppmärksamma på barn i sin närhet, och på vuxnas drickande. Små åtgärder kan göra stor skillnad.

För att fler barn ska upptäckas och få stöd vill vi bland annat att:

  • Högskolestudenter som kommer att arbeta med barn, såsom blivande lärare och socionomer, får kunskap om hur de kan upptäcka barn som lever i missbruksmiljö. Idag får inte alla studenter den kunskapen vilket är ett systemfel som måste åtgärdas.

  • Elevhälsan prioriteras, eftersom det är en nyckel till att fler barn som far illa upptäcks. Vi vill att det blir obligatoriskt att ställa frågor om alkohol och andra droger i hälsosamtal med elever.

  • Barnrättsperspektivet stärks inom skola, socialtjänst och vård. Vuxna vårdsökande inom beroendevården ska alltid tillfrågas om det finns barn i deras närhet. I hälsosamtal med vuxna ska frågor om alkohol och andra droger ställas, för att fler familjer ska kunna få det stöd som de behöver.

Vi måste bli fler vuxna som vågar lägga oss i. Vuxna måste få hjälp att minska sin alkoholkonsumtion och barn som drabbas av vuxnas missbruk måste upptäckas och erbjudas stöd. Bara så kan spiralen av negativa konsekvenser brytas.


Mona Örjes, Ordförande IOGT-NTO-rörelsen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM