Äldre stängs ute i det kontantlösa samhället
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-02-27 | Publicerad 2015-02-26
Pensionärsförbund: Fel av banker att inte hantera sedlar och mynt
Att ta ut kontanter eller att betala sina räkningar kontant på banken har länge betraktats som en självklarhet. Så är det inte längre. Kontanter har petats från tronen till förmån för betalkort och digitala betalningslösningar. Mer än vart fjärde bankkontor – undantaget Handelsbanken – är i dag kontantlöst och denna utveckling fortsätter. Detta trots att Svenskt Kvalitetsindex mätningar visar att kunderna är missnöjda och trots att andra undersökningar visar att åtta av tio hellre vill se en ökad kontanthantering.
Till och med landstingen har börjat fasa ut kontanter som betalning inom vården. Men de har tvingats ändra sig. Exempelvis fastslog kammarrätten i Sundsvall för några år sedan att landstinget i Jämtland var skyldig att återinföra kontant betalning i vården.
Bankernas huvuduppgift är att underlätta ekonomiska transaktioner av olika slag. Men deras ensidiga jakt på kontanthandel rimmar illa med denna uppgift. Antalet bankomater har minskat kraftigt. Sverige hamnar i EU:s bottenliga när det gäller bankomattäthet. För två år sedan kunde DN berätta att över 300 000 personer i Sverige måste åka minst 15 kilometer för att ta ut kontanter och närmare 40 000 personer mer än 30 kilometer.
Denna utveckling ställer till stora problem för många äldre och rörelsehindrade. Så här borde det inte vara och så är det inte i USA. Där är en bank skyldig att både ta emot kontanter och betala ut belopp över disk.
Storbankernas motiv för sitt agerande är vanligtvis tre: kontanter är miljöförstörare, dyra att hantera och drar till sig kriminalitet. Om vi tar miljön först. Bankernas transporter av nuvarande sedlar och mynt sägs resultera i stora utsläpp av koldioxid. Varför då inte välja elbilar för transporterna, kan man fråga sig. Dessutom ska de nya mynten bli både mindre och lättare vilket borde underlätta både transport och lagring.
Sen kostnaden. Visst, det är dyrt att hantera fysiska pengar. Cirka sju miljarder kronor per år lär det kosta samhället, enligt Riksbankens beräkningar. Å andra sidan kostar det skjortan för konsumenterna att använda kort samtidigt som bankerna håvar in stora pengar på avgifterna. Ju fler som använder kort desto mer tjänar bankerna. Kontanter ger inget klirr i kassan för bankerna.
Även motivet om kriminalitet kan ifrågasättas. Dagens slutna och avancerade säkerhetssystem minimerar riskerna för rån medan kostnaderna för hackerattacker och kortbedrägerier anses kosta branschen miljardbelopp varje år. Men det talar man tyst om.
I Frankrike finns ett forum som informerar allmänheten om omfattningen av kortbedrägerier i landet. Ett sådant forum borde inrättas även i Sverige. Ty det är kortinnehavarna som i slutändan får betala notan för bedrägerierna.
Fler kontantlösa banker betyder inte att vi hamnat i det kontantlösa samhället, även om bankerna gör allt för att få oss dit. De som av olika skäl föredrar kontanthandel får inte lämnas i sticket. Alla medborgare ska behandlas lika vare sig man har betalkort eller inte.
Monica Bäckman
Jöran Rubensson