Så ska unga på flykt slippa tvingas flytta

Per Bolund: Regeringen avsätter extra pengar till kommunerna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-04-04

Vår framtid ligger i våra barn och unga. För att Sverige ska kunna fortsätta utvecklas behöver vi skapa trygghet för alla som bor i vårt land, skriver Per Bolund.

DEBATT. De senaste åren har många människor på flykt sökt sig till vårt land. Många av dem kom hit som ensamkommande barn och har snabbt kommit in i det svenska samhället, lärt sig språket, rotat sig i våra kommuner och skaffat sig en vardag i skolan, med kompisar och fritidsaktiviteter.

Samtidigt har en stor del av dem fått vänta så länge på ett slutgiltigt besked om de får stanna i Sverige eller inte att de under asylprocessen hunnit bli 18 år, vilket gör att kommunerna inte längre har rätt till ersättning för deras boende. Därför har en stor grupp ungdomar blivit tvungna att flytta till Migrationsverkets anläggningsboenden på annan ort, där de ofta inte känner någon.

Många kommuner har uttryckt att de vill att dessa ungdomar ska kunna stanna i kommunen. I höstas avsatte regeringen medel i höständringsbudgeten, samt i budgeten för i år, för att kommunerna ska kunna låta ensamkommande som hinner bli 18 år bo kvar i sin vistelsekommun fram till att de får ett slutligt beslut i sitt asylärende. Detta för att de inte ska behöva byta skola och få sämre etableringsmöjligheter.

Vi har sett att regeringens kommunstöd har fyllt en viktig funktion och det finns många framgångsrika exempel på hur medlen använts på ett effektivt sätt till vad de är avsedda för, det vill säga till boende för ungdomarna.

En del kommuner har investerat pengarna i kommunala HVB-hem och stödboenden medan andra kommuner har gett pengarna till Svenska kyrkan eller ingått partnerskap med ideella föreningar som Röda Korset och Stadsmissionen som ordnat med boende för ungdomarna.

Det finns ändå fortsatt stora behov av att ge trygghet i ungdomarnas boendesituation.

Många ungdomar kan framöver befinna sig i en asylprocess, vilket gör att det finns goda skäl att även denna grupp ska kunna bo kvar i hemkommunen till dess att de får ett slutligt besked om de får stanna eller inte.

Det vore väldigt olyckligt om de skulle ryckas upp från sin trygga tillvaro månader innan de får en ny chans att stanna, eller under ansökningstiden.

Barnombudsmannen och Socialstyrelsen har uppmärksammat att den psykiska ohälsan har ökat bland ensamkommande och att de i dag mår sämre än de som tidigare kommit till Sverige.

Att tvingas flytta från den kommun man rotat sig i är ytterligare ett uppbrott i en ung människas liv, som vore onödigt och som vi på bästa sätt vill undvika.

Regeringen avsätter därför i vårändringsbudgeten ytterligare 200 miljoner kronor till kommunerna, vilket betyder att den totala summan för det här ändamålet uppgår till 395 miljoner kronor under 2018.

Vårändringsbudgeten för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.

Medlen ska stödja de vistelsekommuner som vill låta ensamkommande ungdomar som rotat sig i kommunen bo kvar. Det finns dock exempel på kommuner som valt att använda tidigare satsade pengar på annat sätt.

Därför kommer fördelningen av medel i vårändringsbudgeten anpassas så att pengarna i större omfattning går till de kommuner där ensamkommande unga som inte behövt flytta till ett anläggningsboende bor efter 18-årsdagen.

Vår framtid ligger i våra barn och unga. För att Sverige ska kunna fortsätta utvecklas behöver vi skapa trygghet för alla som bor i vårt land.

Efter snart fyra år i regering ser vi hur ekonomin är urstark och arbetslösheten sjunker samtidigt som vi tagit emot många nya invånare till vårt land. Alla barn och unga i Sverige, oavsett var de kommer ifrån, ska ha bästa möjliga tillvaro, trygghet och framtidsutsikter. Det stärker tryggheten för dem, och för oss alla.


Per Bolund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.