Det dåliga med mjölk vill LRF inte veta av

Slutreplik om mjölkproduktion, miljön och hälsan

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-02-19

Bara för att det finns betesrätt i Sverige betyder inte det att korna mår bra, skriver David Stenholtz och Camilla Björkbom.

SLUTREPLIK. Det är intressant att LRF Mjölk skriver av kritiken mot mjölk och den skada den åsamkar både miljö och djur som ”känsloargument”.

Hela mjölkindustrins marknadsföringsstrategi, med Bregottfabrikens gröna reklamängar, bygger på just känsloargument. Det spelar ingen roll att korna egentligen inte får vara utomhus, så länge det känns som att de får det. Med mördande reklam kan mjölk, i stället för att vara något som var till för kalven, bli lattekultur, sportdryck eller måltidsdryck för vuxna människor.

Människan är det enda djuret som dricker mjölk i vuxen ålder, och reklamen har lärt oss att inte tycka att det känns konstigt. 

Avseende hälsoaspekter av mjölkprodukter skriver Carlberg att vi hänvisar till ”körsbärsplockade” enskilda studier för att lyfta hälsorisker. Vi hänvisade endast till Jordbruksverkets statistik och Livsmedelsverkets rekommendation att byta feta mejeriprodukter till lätta. Har detta verkligen undgått Carlberg?

Underligt nog hänvisar han själv till Livsmedelsverket för att driva sin tes att det generellt är hälsosamt med mjölk. Men i referensen står att läsa att Livsmedelsverket anser det befogat med konsumtion av små mängder lätta mejeriprodukter. Detta är precis vad vi skrev i vår artikel. 

När det kommer till miljöskador håller debattören fast vid de vinklade uträkningar som gjorts av köpta forskare anställda av mjölkindustrin. Dessa uträkningar har kritiserats hårt av oberoende forskare, vilket vi refererade till i vår artikel. 

Bara för att det finns betesrätt i Sverige betyder inte det att korna mår bra. Att korna får gå på bete i 60 dagar är inte imponerande. Det är bara 60 av årets 365 dagar som de får  känna mark under klövarna. Dessutom  är det en sanning med modifikation.

För lakterande kor – alltså kor som producerar mjölk – räcker det enligt bestämmelserna att de får vara ute sex timmar per dygn. Eftersom korna är lakterande under större delen av sina liv innebär reglerna att de kan hållas inomhus över 90 procent av livet. Betesrätten omfattar heller inte kalvar och tjurar, så de står ofta inne året om. 

Vi förstår att det finns ett motstånd för näringsidkare att erkänna negativa effekter av sin verksamhet. Vi hoppas dock att vi bidragit till att upplysa konsumenter vilket kommer försvåra fortsatt falsk marknadsföring av LRF och mjölkindustrin. 


David Stenholtz, biträdande överläkare onkologi och ordförande Läkare för framtiden
Camilla Björkbom, ordförande Djurens Rätt


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.