Kritiken mot polisens it-kunskaper orättvis

Riksåklagaren: Utan rätt lagstiftning kan vi inte hålla jämna steg med brottslingarna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-02-06 | Publicerad 2020-01-31

Polisen kritiseras för bristande it-kunskap. Men svensk lagstiftning tillåter inte att polisen tar del av information i appar där informationen finns på servrar utomlands, vilket nästan alltid är fallet, skriver riksåklagare Petra Lundh.

DEBATT. Polis och åklagare har kritiserats i både traditionella och sociala medier för bristande it-kunskap och för att man inte tar del av brottsplaner som diskuteras i exempelvis appar och chattforum för spel.

Självfallet kan alltid it-kunskaperna bli bättre, konstigt vore det annars. Och säkerligen kan mer göras i vissa utredningar. Men i många fall är kritiken orättfärdig. Svensk lagstiftning tillåter inte att polisen tar del av information i appar där informationen finns på servrar utomlands, vilket nästan alltid är fallet.

Exempel på tjänster där informationen i regel inte finns i Sverige är WhatsApp, Facebook, Snapchat, Discord och Steam. Finns informationen lagrad på en server utomlands måste man begära rättslig hjälp från landet i fråga. Många gånger finns informationen i USA.

En sådan begäran dit tar för det första i regel flera månader. För det andra måste det, för att över huvud taget kunna begära rättslig hjälp, finnas en konkret skälig misstanke om att brottsplaner diskuteras, eller vad det nu är som utreds.

Det säger sig självt att det är mycket svårt att förutse när någon tänker diskutera planer på att begå brott.

Så här hade det inte behövt vara. Andra länder har inte sådana begränsningar i sin lagstiftning. Detta beskrevs redan 2017 i Beslagsutredningen och sedan dess har ännu fler länder anpassat sin lagstiftning efter den digitaliserade värld vi sedan lång tid tillbaka lever i.

Beslagsutredningen gav även flera konkreta lagförslag som hade gett verktyg att användas för att komma åt den typen av brott som ofta begås eller diskuteras på nätet. Trots att drygt två år förflutit har ingenting hänt.

Till det kommer att Sverige skrev under den internationella cybercrimekonventionen för nästan 20 år sedan. Trots det har vår lagstiftning ännu inte anpassats så att andra länder kan begära så kallad frysning i Sverige.

Frysning innebär att allt som finns på exempelvis ett e-konto på någon social medieplattform vid ett visst tillfälle sparas. Utan en sådan frysning är det inte säkert att informationen finns kvar när väl en begäran om rättslig hjälp har behandlats.

Eftersom andra länder inte kan begära frysning i Sverige innebär det att vi inte heller alltid får hjälp när vi begär samma sak: ”hjälper du inte oss så hjälper vi inte dig”.

I dag är Sverige i princip ensamt i EU om att inte ha infört sådan lagstiftning. Även en rad andra länder utanför EU, såsom USA och Kanada, tillämpar cybercrimekonventionen.

Rättsväsendet är inte ofelbart, men utan viktiga verktyg i form av modern lagstiftning har vi ingen möjlighet att hålla jämna steg med brottsutvecklingen hur mycket vi än försöker.


Petra Lundh, riksåklagare


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.