Vänd böndernas kris till något bra, politiker

Debattören: Tack för stödet – men vi behöver långsiktiga lösningar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-08-13

Det är något fundamentalt fel i systemet när jordbruket inte har tillräckligt konkurrenskraftiga villkor så att det kan stå på stadiga ben av egen kraft, skriver debattören.

DEBATT. Alla inser extremtorkans konsekvenser för landets bönder. Men torkan är inte bara enskilda bönders kris, det är också en kris för livsmedelsförsörjningen och hela Sverige.

Vi är rörda över den sympati och omtanke allmänheten visar oss bönder. Tacksamma över restaurangbranschens upprop för svenskt kött när slaktköerna växer.

Även politikerna inser allvaret och presenterar olika förslag på stödlösningar. Kostnaderna för torkan beräknas uppgå till runt tio miljarder kronor. Regeringen har föreslagit ett stöd på 1,2 miljarder.

Tack för ert engagemang. Det är ett stort stöd men utmaningarna är likväl många gånger större. Och vi bönder är less på att ständigt förknippas med kris och stöd. Vi är tiotusentals entreprenörer som skulle klara våra verksamheter utmärkt, även i kristider, med mer förutsägbara och långsiktiga spelregler.

Det är något fundamentalt fel i systemet när jordbruket inte har tillräckligt konkurrenskraftiga villkor så att det kan stå på stadiga ben av egen kraft.

Just nu präglas diskussionen av hur torkan ska hanteras, med rätta. Men det är viktigt att se längre än så. Det är vi bönder som kan utveckla Sverige. Som LRF visade i den regeringsförklaring vi presenterade i våras skulle rätt politiska beslut för de gröna näringarna leda till 50 000 nya jobb, hälsosam och miljövänlig mat till fler och till biobränsle som kan ersätta det fossila.

Här är LRFs förslag på samlad reformagenda för det svenska lantbruket:

  • Enklare och gynnsammare regler. Sveriges politiker och myndigheter borde lägga kraft på att förbättra EU:s regelverk, inte att göra de svenska reglerna mer krångliga.
  • Skärpta krav i offentlig upphandling. Om vi ändå har avvikande svenska regler borde politiker och myndigheter se till att de även gäller för upphandling av offentlig mat.
  • Sänkta särskatter för lantbruket. Sveriges lantbrukare konkurrerar internationellt och därför måste en rad särskatter sänkas för att bättre harmoniera med våra konkurrentländer. Liksom anpassade och förenklade skatteregler som underlättar ägar- och generationsskiften.
  • Samordnad och stärkt svensk krisberedskap. Så kan naturkatastrofer snabbt bekämpas och försörjningstryggheten för mat, vatten och energi tryggas.
  • Främjad inhemsk produktion av biodrivmedel. Det skulle minska sårbarheten och vara en viktig del i den klimatomställning som måste till.
  • Förbättrad svensk myndighetsutövning. Istället för att leta fel borde myndigheter få ett tydligt främjandeuppdrag för att underlätta för entreprenörer i lantbruket.
  • Effektiviserad ärendehantering. Lantbrukare ska inte behöva vänta på utbetalningar av EU-ersättningar eller besked om miljötillstånd.
  • Aktivitet i EU:s jordbrukspolitik. Sveriges politiker och förhandlare borde se EU:s jordbrukspolitik som en möjlighet till förbättrad livsmedelsförsörjning i Sverige.
  • Ökad satsning på forskning och innovation. Så att vi kan ta vara på de möjligheter som ges till klimatåtgärder och ökad självförsörjning.

Så politiker, vänd nu krisen till något bra. Låt den bli startpunkt för rejäla politiska reformer som i grunden förändrar förutsättningarna för svenskt lantbruk. Då kan de gröna näringarna bidra till trygghet, klimatomställning och till att hela Sverige utvecklas.


Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.