F-kassan jagar sjuka och dömer ut läkare

Sjuksköterska: Myndigheten har blivit en stat i staten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-06-19 | Publicerad 2018-02-20

Människan, i en extremt svår och utsatt livssituation, tycks vara helt ointressant för Färsäkringskassan, skriver Andreas Vikdahl. Till höger Ann-Marie Begler, generaldirektör för Försäkringskassan. Bilden är ett montage.

DEBATT. Likt en skenande häst spränger Försäkringskassan alla gränser i jakten på sänkta sjukpenningtal. Svensk sjukvård och läkarkår må i många avseenden vara i världsklass men myndigheten avslår systematiskt dess intyg om sjukdom.

Med semantik, fraseringar och kostnadskrävande byråkrati maler försäkringskassan effektivt sönder varje försök till ersättning från vår gemensamma socialförsäkring. För långtidssjukskrivna är besluten fattade på förhand, utifrån kalenderdagar snarare än den individuella bedömning av arbetsförmågan lagen säger.

Människan, i en extremt svår och utsatt livssituation, bakom alla intyg, utlåtande och kommuniceringsbrev, tycks vara helt ointressant.

Varje försök till kritik mot beslut hänvisas till lagstiftaren. Det mekaniska löper som en röd tråd genom hela myndigheten både i kommunikationen med enskilda och i debatten; inövade repliker och genmälen utan empati eller ansvarstagande. Ett ständigt duckande och hänvisningar till någon annan. 

De inövade replikerna meddelas i alla brev till berörda försäkringstagare. I praktiken får alla med anspråk på ersättning samma brev med samma formuleringar. Namn och personnummer ändras men essensen är den samma ”du bedöms klara ett fysiskt lätt och omväxlande arbete utan stress, med möjlighet att ta regelbundna pauser, ett sådant arbete bedöms normalt förekommande på arbetsmarknaden”.

Vilket arbete, vilka arbetsuppgifter eller för den delen vilken arbetsmarknad Försäkringskassan avser vet de inte ens själva. Det är ord som ska sägas. Ett på förhand redigerat manus. Alla intyg och utredningar fyller egentligen ingen funktion. Stolt meddelar Försäkringskassan att sjuktalen minskar; föga förvånande. Metoden de använder sig av är emellertid ingenting att vara stolt över.

I den bästa av världar ville Försäkringskassan rusta och rekrytera för att så många så möjligt i samhället skulle kunna tillvarata sina resurser. Som lagen säger, samordna återgången till arbete. Vi människor och vårt samhälle mår bra av att alla kommer till sin rätt och att alla känner sig behövda.

I stället rustar Försäkringskassan för att kunna ge så många avslag som möjligt. Det är besvärande när i många avseende världens bästa läkarkår skickar intyg som bekräftar att den försäkrade behöver vara sjukskriven längre tid än 180 dagar.

Vad gör myndigheten då? I läkarbristens Sverige rekryterar Försäkringskassan egna läkare eller så kallade försäkringsmedicinska rådgivare. Utbildade läkare med uppdrag att överpröva och avslå sina kollegors intygande av nedsatt arbetsförmåga. Detta är vansinne och slöseri med resurser.

Jag har god hälsa, älskar och är älskad av min familj, jag har vänner, arbete och en förmåga att röra mig obehindrat. Jag vill och kan bidra till andras välbefinnande, just nu; gudarna ska veta att hälsan snabbt kan ändras. Om jag blir sjuk hoppas jag att det blir ”rätt” sjukdom. Den som bara varar 180 dagar för längre kan ingen vara sjuk, enligt Försäkringskassan.

Försäkringskassan har blivit en stat i staten med hybris som utmanar hela det svenska sjukvårdssystemet – ja, hela den medicinska vetenskapen och marknadsför sina egna teser i media.

Till exempel att längden på sjukskrivningsperioden i alla situationer, för alla personer alltid avgör hur väl en återgång till arbete faller ut. Det finns lättillgänglig evidens om att till exempel utmattningssyndrom; när människans hjärna är sjukligt överbelastad, kräver långa sjukskrivningsperioder. Det kan vara direkt skadligt för den mänskliga hjärnan att pressa sig till ansträngning i sådana situationer.

Att söka ett nytt arbete är påfrestande. Med diagnosen utmattningsdepression blir utmaningarna oöverstigliga och långt ifrån gynsamma, varken för människan eller samhället.  

Sjukförsäkringen, styrd av Socialförsäkringsbalken borde vara förutsägbar och pålitlig över långa tider. I stället breder nyckfullheten ut sig som en våt filt över hela systemet. Ledningen för myndighet genomsyrar det nyckfulla. Jag vill inte ha det så, karriärsugna chefer får lov att hitta andra verksamheter att driva.

Så vad är då lösningen på problemet att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar?

För att hjälpa människor att återfå arbetsförmåga behöver sjukvård, arbetsgivare och Försäkringskassan samverka.

Först då kan sjukpenningtalen minska i verkligheten och inte bara i Försäkringskassans statistik. Att Annika Strandhäll inte lyckas på ordning på haveriet är anmärkningsvärt inte minst med tanken på att två av teamets viktigaste aktörer ingår i departementet.

För det andra behöver de försäkringsmedicinska rådgivarnas råd vara objektiva. Utred i första hand varför läkares intyg behöver överprövas av andra läkare. I andra hand bör ledning och styrning av en försäkringsmedicinsk rådgivare ske från en oberoende myndighet.

Som det är nu vill jag påstå att de försäkringsmedicinska rådgivarna befinner sig i en gisslansituation.

För det tredje behöver Försäkringskassan följa lagen och ange vilka arbetsuppgifter som avses när den försäkrade hänvisas till den öppna arbetsmarknaden.

Medborgarnas förtroende för den allmänna försäkringen behöver bestå men är i avtagande. Försäkringskassan utarmar allmänhetens förtroende för sjukförsäkringen.


Andreas Vikdahl, legitimerad sjuksköterska


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.