Avkriminalisera bruk av narkotika i Sverige

Jurister: Missbrukare stämplas som brottslingar i stället för att få vård

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-02-11 | Publicerad 2019-01-30

Det är orimligt att kalla narkotikapolitiken framgångsrik när människor dör i en så stor utsträckning i vårt land, skriver 18 advokater och jurister.

DEBATT. Avkriminalisera det egna bruket av narkotika i Sverige. Den svenska narkotikapolitiken fungerar inte. I stället för att verka preventivt, alltså i förebyggande syfte, har den inte hindrat någon från att bruka narkotika.

Vår nuvarande hållning orsakar stor skada, en skada som direkt motverkar våra höga ambitioner för folkhälsa och välfärdssamhälle.

Det var länge sedan målet om det narkotikafria samhället formulerades och vårt samhälle har förändrats sedan dess. I vårt grannland Norge menar hälsoministern Bent Høie att det är ett grundläggande fel att straffa sjuka människor.

Det här påståendet stämmer överens med den kritik som FN kontoret för mänskliga rättigheter kom med för ett par år sedan.

Vi menar att ansvaret för drogproblematik måste flyttas från rättsväsendet till sjukvården. Detta tankesätt har över tid fått genomslag i flera länder i Europa, men inte i ”det narkotikafria Sverige”.

I vårt samhälle utsätts narkotikabrukare för en enorm stigmatisering. De drivs ifrån vårdinsatser och i stället förs de närmare antisociala grupper som förstärker en kriminell identitet. De stämplas som brottslingar som ska straffas i stället för att rätteligen få adekvat vård på sjukhus eller behandling.

Efter 1993 års straffskärpning av narkotikabruk är det tydligt att polisen allt mer prioriterat ringa narkotikabrottslighet, samtidigt som resurser minskat markant beträffande spaning och utredning av grova narkotikabrott.

Statistik från 2017 visar att narkotikabrottsligheten utgör 18 procent av alla handlagda brott under året, varav nästan samtliga utgjorde eget bruk eller innehav av narkotika.

Det är inte endast stora belastningar på en underbemannad poliskår, men även hos åklagarmyndighet och domstol. Hundratals miljoner spenderas inom rättskedjan för att lagföra medborgare för ringa narkotikabrott.

En avkriminalisering av eget bruk gör att stora resurser kan omfördelas till utredning och lagföring av allvarliga våldsbrott. Eller vardagsbrottslighet där det åtminstone finns ett verkligt offer (såsom misshandel, inbrott, bedrägerier).

Vi förordar en human och pragmatisk narkotikapolitik där mätmetoden utgår från att rädda liv. I stället för att med dagens hårdföra politik utgå från att maximera antalet gripna missbrukare och rekreationskonsumenter.

Det finns ingen forskning som stödjer påståendet om att kriminalisering har avskräckande effekt på människors drogvanor.

Forskning från Portugal – där eget bruk av narkotika avkriminaliserades år 2001 - visar att överdoser, hiv-infektioner och narkotikarelaterad brottslighet har sjunkit dramatiskt samtidigt som den totala kostnaden för polis och rättsväsende reducerats avsevärt.

En studie från British Medical Journal visar att sedan reformen genomförts har kostnaden för narkotikamissbruk gått ned med 18 procent, utslaget per medborgare.

Utan stigmatisering och signaler om straff blir det lättare för personer med problematiskt bruk att söka vård.

Den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige ligger extremt högt i jämförelse med övriga Europa. Det här är inte enbart statistik utan någons barn, förälder, anhörig eller vän. Det är orimligt att kalla politiken framgångsrik när människor dör i en så stor utsträckning i vårt land.

Det är på tiden att svenska politiker gör en helomvändning. Det är dags att ta åt oss av uppmaningarna från FN, World Health Organization, Human Rights Watch och Internationella Röda Korset om att avskaffa våra lagar som motverkar folkhälsan och börja bemöta narkotikabruk med skademinimering, omsorg och vetenskap.

En början är att avkriminalisera eget bruk av narkotika, och satsa resurserna på utbildning, vård och lagföring av brottslighet där det finns ett offer.


Sargon De Basso, advokat
Jonas Granfelt, advokat
Karl Emil Ekdahl, advokat
Robin Grönvall, advokat
Peter Lindqvist, advokat
Richard Larsson, advokat
Baharak Vaziri, advokat
Andreas Simon, advokat
Linus Gardell, advokat
Kristoffer Ståhl, advokat
Gina Samaan, jurist
Adam Borg, jurist
Felicia Selberg, jurist
Joacim Wallgren, jurist
Erik Eckersund, jurist
Johan Larsson, jurist
Love Blomquist, jurist
Thomas Nilsson, jurist


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här: