Nu stärker vi arbetet för humanitära frågor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2015-08-19 | Publicerad 2015-08-18

Wallström och Lövin: Ett särskilt sändebud ska samordna Sveriges insatser

Utrikesminister Margot Wallström (S), biståndsminister Isabella Lövin (MP).

DEBATT. I dag är det den internationella dagen för humanitärt arbete. Med 60 miljoner människor på flykt undan krig och våld står världssamfundet inför stora utmaningar, att både försöka lösa konflikter och att ge skydd och stöd till nödställda människor. Flera av de konflikter som nu pågår hotar internationell säkerhet. Flyktingströmmarna ställer frågor om solidaritet på sin spets.

I dag vill vi lyfta fram de svenska insatser som görs i det humanitära arbetet. Regeringen har beslutat att utse ett särskilt sändebud för de humanitära frågorna. Uppdraget har gått till Per Örnéus, diplomat med gedigna erfarenheter från utrikesförvaltningen. Per Örnéus ska nu tillsammans med oss samordna de svenska insatserna som görs inom det humanitära arbetet.

Terroristorganisationen ISIL:s (eller IS som den också kallas) härjningar i Syrien och Irak är exempel på när terroristgrupper agerar bortom alla spelregler. Civila, inklusive hjälparbetare, är direkta måltavlor, och kriget i Syrien och Irak överskrider moraliska och geografiska gränser. Vi ser nu en oroande trend globalt där attacker på hjälparbetare ökar och det blir allt svårare att nå nödställda. Att begränsa effekterna av väpnade konflikter är nu en av våra största utmaningar.

FN:s nuvarande humanitära system behöver reformeras. Sverige är den femte största bilaterala humanitära givaren i världen och vi ställer höga krav på att andra ska vara med och bidra. Det måste bli obligatoriskt för länder att bidra till det humanitära arbetet. Mot bakgrund av den allvarliga utvecklingen och de växande akuta behoven arrangerar FN våren 2016 ett humanitärt toppmöte där världssamfundet ska komma överens om nödvändiga reformer.

Det humanitära systemet går på knäna. FN:s humanitära appeller har femfaldigats sedan 2004, men finansieringsnivån nådde förra året endast upp till drygt hälften av det som efterfrågats. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon tillsatte nyligen en högnivåpanel för att komma till rätta med den växande klyftan mellan humanitära behov och tillgängliga resurser. Jag som utrikesminister ingår i högnivåpanelen och ytterligare sex personer från andra länder deltar med förslag och inspel på hur det framtida humanitära systemet ska finansieras. Sverige kommer att lägga fram konkreta förslag som bygger på vår gedigna erfarenhet.

Vi behöver också bättre länka samman humanitära insatser med långsiktigt utvecklingssamarbete. Regeringen antar inom kort en ny Syrienkrisstrategi som ska utgöra ett konkret exempel på hur det akuta humanitära stödet kan kopplas till mer långsiktiga insatser som även ger stöd till grannländer som påverkas av konflikten. Här har Sverige en roll, såväl som ordförande i FN:s fredsbyggandekommission, som i att jag som biståndsminister är ordförande i Internationella dialogen för freds- och statsbyggande. Regeringen ska även under hösten etablera ett svenskt civilsamhällesforum för att med hjälp av den djupa kunskap som finns bättre kunna nå fram till människor i nöd.

I dagens sammanflätade värld påverkar krig och konflikter oss alla. Sveriges långa tradition av att bistå nödställda är ytterst ett tecken på svenska folkets internationella solidaritet, men också ett sätt att värna allas vår säkerhet.

Margot Wallström

Isabella Lövin