Landsbygden kan inte vara 08:ornas kassako

Debattören: Vi skattar cirka 8 500 mer per år än en stockholmare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-04-03 | Publicerad 2019-04-02

Landsbygden släpper till olika former av produkter, men alltför ofta hamnar arbetstillfällen och beskattning i Stockholm, skriver Ingvar Persson, ordförande Sveriges Vattenkraftskommuner och -regioner (FSV).

DEBATT. Vi orkar inte längre vara finansiärer åt Stor-Stockholm. Vi producerar livsmedel, vattenkraft, vindkraft och skogsråvaror, malm och mineraler.

Sedan utbildar vi våra ungdomar för dyra pengar, och en stor andel av dem flyttar till Stockholm under de yrkesverksamma åren och skattar naturligtvis där. Stockholm kan jämföras med en gökunge som bara gapar och skriker efter mer. Nu får det vara slut på subventionerna till huvudstadsregionen.

Landsbygden släpper till olika former av produkter, men alltför ofta hamnar arbetstillfällen och beskattning i Stockholm. För det första har storstadsområdets invånare en medelinkomst som är 87 000 kronor per år högre per person än de sju nordligaste länens invånare, om man räknar samtliga medborgare som betalar skatt.

För det andra skattar vi under detta året 3,29 kr mer per hundralapp i kommunal- och landstingsskatt jämfört med Stockholmaren.

En medelinkomsttagare på landsbygden som tjänar cirka 300 000 efter grundavdrag skattar då cirka 8 500 kr mer än en stockholmare under ett år. Detta måste få ett slut, vi orkar inte längre vara kassakista åt Stockholm.

Men vi kan faktiskt, hör och häpna, söka så kallad bygdepeng om cirka 125 miljoner kronor per år – och det gäller för hela Sverige.

Snuspengar, enbart löjligt i jämförelse med vår merbeskattning. Om vi tar de sju skogslänens befolkning på cirka 1,7 miljoner invånare, skattar vi tillsammans ungefär 11 500 miljoner (11.5 miljarder) mer än om vi hade Storstockholms skattesats.

Ändå tycker en del av Stockholmspolitikerna att de bidrar för mycket genom det så kallade utjämningssystemet. En för övrigt gammal och förlegad produkt som borde gjorts om för länge sedan.

Sveriges Vattenkraftskommuner och -regioner (FSV) jobbar intensivt med att få till stånd en rättvis beskattning av de naturtillgångar som skogslänen fått släppa till.

När skall även våra beslutsfattare börja arbeta under parollen ”Hela Sverige ska leva”?


Ingvar Persson, ordförande Sveriges Vattenkraftskommuner och -regioner (FSV)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.