Ett slag i ansiktet på personal och patienter

Kommunal och Läkarförbundet: Karolinskas varsel påverkar vården för hela Sverige

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: FREDRIK SANDBERG
Sjukhusledningen säger att varslet inte kommer att påverka patientsäkerheten. Inget kunde vara mer fel. Sjukhuset har en fin fasad. Men vad finns kvar om man tar bort den yrkesskickliga personalen? skriver Heidi Stensmyren och Tobias Baudin.

DEBATT. Karolinska universitetssjukhuset lade i onsdags ett varsel på 250 läkartjänster och 350 underskötersketjänster.

Sjukhusledningen säger att varslet inte kommer att påverka patientsäkerheten. Inget kunde vara mer fel. Sjukhuset har en fin fasad. Men vad finns kvar om man tar bort den yrkesskickliga personalen?

Varslet är inget annat än ett slag i ansiktet på sjukhuspersonal och patienter. Medlemmar i Läkarförbundet och Kommunal har länge vittnat om stora arbetsmiljöproblem på Karolinska universitetssjukhuset kopplade till stora sparkrav, en slimmad bemanning och minskat handlingsutrymme för personalen.

Den pressade bemanningen gör att många anställda redan i dag går på knäna. Det kan vi inte acceptera. Både patientsäkerheten och vårdköer påverkas. Allt annat är nonsens.

Möjligheterna för patienterna att få träffa samma läkare, det vill säga att få kontinuitet och tillgänglighet i sin vård kommer att försämras ytterligare. Väntetiderna kommer att öka. En undersökning som läkarföreningen på Nya Karolinska har gjort bland läkare visar att redan i dag upplever en fjärdedel så mycket stress att de själva behöver söka vård.

Kvaliteten på universitetssjukhuset i Solna är en nationell angelägenhet. Sjukhuset har riksintag för patienter från hela landet som har behov av högspecialiserad vård.

Därmed påverkar varslet inte bara Stockholmsregionen utan hela Sverige.

För en hög kvalitet i sjukvården måste kompetensen upprätthållas på alla nivåer. Undersköterskor, läkare och sjuksköterskor arbetar i team för att ge bästa möjliga och medicinskt säker vård. Men det är knappast genomförbart med den typ av beslut som styr verksamheten på Karolinska universitetssjukhuset. Läkare och undersköterskor har ställt upp under den tidvis kaotiska tid som sjukhuset har byggts. De har sträckt sig långt under omorganisationen och stått som garant för att patienter trots allt har fått vård under tiden som miljarder har prioriterats till byggen och stora resurser har gått till konsulter.

Den kortsiktighet vi nu ser rörande kompetensförsörjning vittnar om en syn på anställda som en resurs som man inte behöver vårda och som kan hanteras som en slit-och-släng vara. Här krävs ett professionellt och ansvarstagande ledarskap som gör att verksamheten blir hållbar.

Ett första steg är att lyssna på personalen. Kommunal har räknat på övertiden under 2019. Det är skrämmande siffror vi ser.

Under perioden januari-augusti uppgår antalet övertidstimmar inom våra avtalsområden till motsvarande 520 helårsanställningar. Samtidigt urholkas anställningstryggheten som en följd av det anställningsstopp som ligger på sjukhuset. Idag är över 1000 personer visstidsanställda och många har sagt upp sig på grund av den pressade arbetssituationen.

Varslet betyder att vi kommer att tappa kompetens och det kommer att märkas i decennier framåt. Varslet påverkar också antalet specialistkompetenta handledare. Det gör att även utbildningarna vid Karolinska Institutet, KI påverkas.

Kommunals och Läkarförbundets medlemmar gör varje dag underverk för att ge patienter bästa tänkbara vård. Nu har vi kommit till bristningsgränsen. Det går inte att spara på personalkostnader utan att riskera patientsäkerheten i form av växande vårdköer och sjunkande vårdkvalitet. Karolinska Universitetssjukhusets bör i stället värna den högspecialiserade kompetens som sköter verksamheten inne i de påkostade byggnaderna.

Sverige har helt enkelt inte råd att slösa bort kompetensen som finns på Karolinska universitetssjukhuset.

Karolinska Universitetssjukhuset skulle bli ett sjukhus i världsklass. Ett nytt oprövat vårdkoncept infördes trots stora protester från sjukhusets anställda.

Med facit i hand kan vi konstatera att sjukhuset visserligen blev världskänt. Men inte för sin fantastiska vård – utan för massflykt av anställda, växande operationsköer, enorma konsultkostnader och misstänkta intressekonflikter. I slutändan är det patienter och anställda medarbetare som drabbas hårdast.

Nu krävs en rejäl ansträngning på alla nivåer. Klarar inte region Stockholm, Sveriges rikaste region, av sitt uppdrag att leverera god sjukvård bör regeringen erbjuda sitt stöd. Det här är en nationell angelägenhet. Med fler yrkesskickliga kollegor får vi den fantastiska vård som stockholmarna – och Sverige – har rätt till.


Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund
Tobias Baudin, ordförande Kommunal


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.