ÅSIKT

Låt inte civila leda våra poliser i fält

SD och polisinspektör: Besluten ska inte fattas av personer som saknar rätt utbildning

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Att civila anställda genom en kort introduktion, anses kapabla att leda operationer ute på fältet, är sett ur detta perspektiv förödande. Det genererar en förhöjd risknivå. För poliserna själva. För allmänheten. För tilltron till rättssystemet i sin helhet, skriver debattörerna.

DEBATT. Medborgarnas förtroende och tillit till polisen är av avgörande betydelse i ett väl fungerande rättssamhälle. Vi ska kunna lita på att varje polis vi möter har den utbildning och den förmåga som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Lita på att kunskapen finns där när vi behöver hjälp – kvalitetskrav bygger legitimitet.

Det faktum att civila anställda genom en kort introduktion, anses kapabla att leda operationer ute på fältet, är sett ur detta perspektiv förödande. Det genererar en förhöjd risknivå. För poliserna själva. För allmänheten. För tilltron till rättssystemet i sin helhet.

Man ska komma ihåg att polisarbetet är unikt. Det ställs unika krav, bygger på ett unikt ansvar och yrket har unika befogenheter. Detta kräver i sin tur såväl en adekvat utbildning inom en mängd områden då svensk polis i dag ställs inför utmaningar som tidigare generationer inte tvingats hantera. De senaste åren har vi sett en ökande polarisering i samhället.

Extremt våld, ökande antal våldtäkter och gärningsmän som inte kan lagföras är akuta polisära frågor som inte kan anstå. För att underlätta för svensk polis behöver vi därför förenkla och inte försvåra deras arbete.

Tyvärr pekar utvecklingen i motsatt riktning. Systemfel som präglar polisens organisation utgör ett allvarligt hot, inte bara gentemot poliserna själva utan även för allmänheten.

Ett av dessa systemfel är att kvalitetskraven för polisyrket gradvis luckrats upp genom åren. Civila anställs utan annan relevant polisiär utbildning än en kort introduktion, och förväntas ersätta poliser som genomgått den ordinarie utbildningen.

I praktiken innebär detta att i princip vem som helst med intresse för polisiärt arbete, men utan polisutbildning eller någon erfarenhet från praktiskt polisarbete, kan sättas att utföra just polisarbete.

Det är en oroande och farlig utveckling som riskerar att skada allmänhetens tilltro till svensk polis för lång tid framöver. Vem som helst med rationell förmåga förstår att denna aningslösa modell inte hör hemma i ett sunt och vitalt rättsväsende.

Utgångspunkten är enkel. Det finns oerhört många duktiga civilanställda inom polisen. De behövs i olika stöd- och specialistfunktioner. Alla organisationer behöver influenser utifrån. Polismyndighetens möjligheter att rekrytera personer utanför den egna myndigheten för chefs- och specialistfunktioner är av central betydelse.

Detta innebär dock inte att civilanställda har vad som krävs för operativt arbete i fält. Tvärtom, detta synsätt riskerar att bli direkt kontraproduktivt. Många anställda, såväl poliser som civila inom polisen utsätts för allvarliga arbetsmiljörisker till följd av att civilt anställda används för arbetsuppgifter i miljöer de helt saknar erfarenhet av.

Dessutom har de ofta varken befogenheter, utbildning eller utrustning för dessa arbetsuppgifter. Poliser har dessutom en skyldighet att ingripa mot brott som civilt anställda inte har. Poliser är utbildade och tränade för att hantera farliga och våldsamma situationer, det är inte de civilt anställda. Detta skapar en rättsosäkerhet och acceptansnivån för detta måste vara noll.

Ska vi någonsin komma tillrätta med de problem som polismyndigheten brottas med så måste ledstjärnan vara att tjänstetillsättningar sker i enlighet med relevant utbildning, förmåga samt skicklighet. Detta för att säkerställa att kärnverksamheten och ledningen inom polisen leds och utförs av personer som faktiskt vet hur det är att arbeta som polis. Något annat hade aldrig accepterats inom andra välfärds- trygghetsområden. Varför ska då den acceptansen finnas när det gäller den yrkesgrupp som ska lösa en av statens viktigaste uppgifter?

Jämför med arbete inom sjukvården. Vem skulle vilja behandlas av en läkare som saknar relevant utbildning och erfarenhet? Det finns tydliga utbildningskrav på vad ett sjukvårdsbiträde, en undersköterska och vad en läkare får göra. Att inte polisarbetet är kopplat till samma typ av krav är anmärkningsvärt.

Samtidigt som det gradvis sker en kvalitetssänkning kopplad till arbetet på fältet, noteras även tydliga brister inom det organisatoriska arbetet. Problemytan är dock densamma. Verksamheten inom polisen påverkas många gånger av mediala drev, eller kortsiktiga och ofta inte särskilt välgrundade politiska beslut – inte sällan av chefer utan erfarenhet av polisarbete.

Vad svensk polis behöver i dag är en ordentlig statushöjning längs hela linjen. Bättre arbetsvillkor och högre löner. Men inte minst förståelse för arbetets förändrade karaktär.

Det krävs en insikt om att jobbet som polis i dag kräver mycket mer, inte mindre, än vad som varit fallet tidigare. Sett i ljuset av detta är det förödande för verksamheten när alltmer polisarbete utförs och ledningsbeslut fattas av personer som inte har polisutbildning och saknar djuplodande kunskap om polisens arbete.

Polisens arbete bör i första hand ledas av just poliser. Att inte den självklarheten sitter djupt inom svenskt rättsväsende år 2019 är minst sagt anmärkningsvärt.

Katja Nyberg, ledamot justitieutskottet (SD)
Anders Lindman, polisinspektör


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

ARTIKELN HANDLAR OM