Kvinnor lider – vården säger att de är friska

Socialstyrelsen: Var tionde kvinna drabbas av endometrios – vi har tagit fram nya riktlinjer

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-12-06

Bristande kunskap om endometrios inom vården leder till att symtom ofta misstolkas. I värsta fall leder det till att personer som söker vård friskförklaras eller får fel diagnos. Det kan dröja flera år innan man får rätt behandling, skriver Elisabeth Eidem och Olivia Wigzell, Socialstyrelsen.

DEBATT. Endometrios är sjukdom som bland annat kan innebära mycket svåra smärtor vid mens. Men okunskapen om endometrios är stor - både inom vården och bland allmänheten. Många kan få vänta länge på rätt vård.

Nu vill Socialstyrelsen se förändring och förbättring.

Endometrios innebär att livmoderslemhinneliknande vävnad växer utanför livmodern och kan leda till mycket svåra smärtor. Uppskattningsvis drabbas upp till var tionde kvinna i fertil ålder. Ungefär hälften har endometriosrelaterade besvär som påverkar deras liv. De flesta får de första symtomen i tonåren, ofta i form av svår mensvärk.

Andra symtom är besvär från urinvägar och tarmar, djup samlagssmärta samt ofrivillig barnlöshet. Smärtorna kan vara så kraftiga att man kräks eller svimmar och sjukdomen kan påverka skolgång, arbete och möjligheten att delta i sociala aktiviteter. Om vårdinsatser sätts in tidigt kan lidande såväl som sjukfrånvaro minska. Men så ser det tyvärr ofta inte ut i dag.

Det kan dröja flera år innan man får rätt behandling

Ett stort problem är att många i dag inte känner till sjukdomen endometrios. Kännedomen behöver bli betydligt högre i samhället. Det finns också behov av mer samordnad forskning.
Bristande kunskap om endometrios inom vården leder till att symtom ofta misstolkas. I värsta fall leder det till att personer som söker vård friskförklaras eller får fel diagnos, till exempel IBS (känslig tarm) eller urinvägsinfektion. Det kan dröja flera år innan man får rätt behandling.
När personer söker vård för svåra menssmärtor kan de också få höra att detta är normalt. Denna normalisering försämrar också möjligheterna till korrekt vård.

I dag publicerar och fastställer Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård vid endometrios. I riktlinjerna lyfts 44 rekommendationer som kan stödja en förbättring av hälso- och sjukvårdens omhändertagande av patienter med endometrios. En av de viktigaste är att grundläggande behandling sätts in vid tidiga symtom på endometrios för att undvika att sjukdomen förvärras.
Bland de behandlingar som tas upp i rekommendationerna finns bland annat hormonläkemedel, fysioterapi, smärtstillande läkemedel och kirurgi men också stödjande samtal och uppföljning. Behandlingen behöver anpassas efter varje patients behov.

Tillgången till vård ser olika ut beroende på var du bor.

För dem med mer svårbehandlad endometrios rekommenderas i riktlinjerna vård av ett multiprofessionellt team där gynekolog, smärtspecialist, sjuksköterska, kurator och fysioterapeut kan ingå. I dag finns omkring 40 kvinnokliniker på svenska sjukhus, men endast cirka 10 av dessa har någon form av endometriosteam. Tillgången till specialistvård, som smärtläkare och specialiserade fysioterapeuter, varierar också över landet. Det innebär att tillgången till vård ser olika ut beroende på var du bor.

Arbetet med de nya riktlinjerna har tydligt visat att personal inom vården behöver få mer stöd och kunskap, särskilt de som möter ungdomar.
För att stödja vården i införandet av riktlinjerna har Socialstyrelsen tagit fram filmer och en webbutbildning för vårdpersonal. Syftet är både att öka kunskapen om endometrios och förbättra behandling och bemötande. Socialstyrelsen har också satsat på information till allmänheten och på stöd till läkare vid sjukskrivning.

Nu behöver arbetet för en bättre och mer jämlik endometriosvård ta fart. Patienter ska känna att deras sjukdom tas på allvar och få rätt behandling. Vården ska ha den kunskap som behövs. Och alla ska känna till sjukdomen endometrios. På så sätt kan vi göra skillnad för en bättre kvinnohälsa.


Elisabeth Eidem, utredare, Socialstyrelsen
Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.