Nyanlända tjejer sviks – männen får pengarna

Debattören: Tjejerna halkar efter och skillnaderna ökar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-03-08

 Integrationen fungerar som sämst för de som behöver den bäst. Trots att tonvis med projekt riktas mot nyanlända, så går lejonparten av pengarna till pojkar och män. Det är kvinnorna och tjejerna som år efter år halkar efter, skriver Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna.

DEBATT. Integrationen fungerar som sämst för de som behöver den bäst. Trots att tonvis med projekt riktas mot nyanlända, så går lejonparten av pengarna till pojkar och män. Det är kvinnorna och tjejerna som år efter år halkar efter.

Enligt ett riksdagsbeslut från 1994 ska integrationspolitiken vara jämställd, men Riksrevisionens rapport nästan ett kvarts sekel senare (Jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken, 2018) visar att kvinnor har svagare arbetsmarknadsanknytning och lägre deltagande i integrationspolitiska insatser än män. Kvinnor på flykt som ganska nyligen anlänt hittas i högre utsträckning än män i gruppen som varken jobbar eller studerar. Skillnaderna har dessutom ökat.

Unga nyanlända tjejer har ansetts speciellt svåra att nå. Kvinna till Kvinna arbetar sedan 1993 med kvinnor och tjejer i världens konfliktdrabbade områden och driver även verksamhet i Sverige där vi möter samma unga kvinnor som nu har flytt hit.

Utsattheten för tjejerna kvarstår ofta när de kommit hit. Åtstramningarna i migrationslagstiftningen och den ökade rasismen i samhället har också drabbat dem hårt.

Inför internationella kvinnodagen har vi i vår rapport ”Manifestet” samlat deras erfarenheter och här finns nu unik kunskap från en grupp som nästan aldrig hörts i debatten förut.

Den övergripande insikten är att unga kvinnor med migrationsbakgrund inte får tillräcklig information om sina grundläggande rättigheter i Sverige, vare sig det handlar om jämställdhet, diskriminering, eller villkor på arbetsmarknaden.

Eller som en av de intervjuade uttrycker det; ”Jag hade ingen aning innan. Vad är rättigheter och skyldigheter? Det var helt nytt.” Ett rättighetsarbete riktat mot nyanlända tjejer måste vara tydligt, konkret och börja från grunden.

Integrationsinsatser är ofta snuttifierade när det är långsiktigt stöd som behövs. Det gäller även ett framgångsrikt jämställdhetsarbete för nyanlända tjejer. Det krävs uthållighet, långsiktighet och kontinuerlig uppföljning, något som saknas i dag.

Skolan, som de flesta av våra intervjuade tjejer upplever som jämställd, fortsätter att vara den arena som har störst potential att arbeta med värdegrunder och därför bör skolans arbete med jämställdhet få mer resurser och ske återkommande för alla åldersgrupper.

Den bristande samordningen mellan svenska myndigheter och institutioner, som till exempel skolan och vården, drabbar alla nyanlända och framför allt tjejerna. En intervjuad säger; “De kommer och pratar ’Vill du plugga vidare’ men de kom aldrig och sa ”Är du könsstympad?”.

Här är Ungdomsmottagningen en ljuspunkt med god tillgänglighet och gott bemötande, men alla nyanlända tjejer får inte information om att den finns. Sedan tidigare vet man att utlandsfödda kvinnor överlag har sämre sexuell och reproduktiv hälsa.

Det är glädjande att nyanlända tjejer snabbt får deltidsjobb vid sidan om studierna, men de råkar ofta ut för negativ särbehandling. Kunskapen om lagar och kollektivavtal på svensk arbetsmarknad är sorgligt låg hos gruppen. Var finns intresset hos arbetsmarknadens parter att råda bot på detta?

Mest nedslående resultat bland intervjuerna är den rasism och diskriminering som drabbar unga nyanlända tjejer, speciellt de som bär hijab. Flera vågar inte agera eller anmäla vad de utsatts för. Dels för att det är svårt att bevisa, men framför allt – återigen - för att de är osäkra på vad de har för rättigheter.

Efter 27 års arbete vet vi att första steget för en kvinna att ta makten över sitt eget liv är att känna till sina rättigheter. Nu måste makthavare se till att vackra ord om jämställd integration en gång för alla omvandlas till praktisk verklighet.


Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare Kvinna till Kvinna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här