Dags att tala ut om migrationens kostnad

Debattören: Orimligt när politiska beslut inte är transparenta eller väl utredda

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-11-22 | Publicerad 2019-11-19

Politiska beslut ska vara transparenta och de ekonomiska konsekvenserna väl utredda. Det är orimligt att en av de mest omdebatterade frågorna i svensk politik ska vara undantagen från dessa krav, skriver Christian Ekström, Skattebetalarna.

DEBATT. Trots allvarlig kritik från Riksrevisionen redan för två år sedan fattas fortfarande migrationspolitiska beslut med undermåliga konsekvensanalyser.

Senast de nya reglerna för familjeåterförening. Bristen på konsekvensanalys betyder inte att konsekvenserna uteblir. Bara att de blir svårare att förutse och parera. Det är orimligt att beslut inom ett så omfattande och omdebatterat politikområde hanteras så lättvindigt och utan insyn i kostnaderna för de som betalar.

Debatten om den svenska migrationspolitiken har präglats av stark polarisering. Inte sällan har den kännetecknats av överdrifter, där önsketänkande ställts mot orealistiska katastrofscenarier. Frågan har laddats ytterligare genom att det från flera håll argumenterats för att flyktinginvandringen skulle vara en ekonomisk vinst eller rent av en nödvändighet för att lösa Sveriges demografiska utmaningar.

Det är begripligt att önska att flyktinginvandring ska vara lönsam. Och det är möjligt att den skulle vara det med en väsentligt annorlunda välfärds- och arbetsmarknadspolitik. Men som det ser ut i dag går det inte att bortse från att den kostar stora pengar. I en ESO-rapport från förra året uppskattar migrationsforskaren Joakim Ruist kostnaden för en flyktinginvandrare till 74 000 kronor per år i snitt under de senaste decennierna.

Flyktingpolitik är och bör i första hand betraktas som en humanitär – inte ekonomisk – fråga. Men även sådana måste utvärderas, utredas och redovisas så tydligt som möjligt. Redan 2017 riktade Riksrevisionen hård kritik mot bristen på konsekvensanalyser av 26 migrationspolitiska propositioner åren 2004–2015.

Myndigheten konstaterade bland annat att ”endast ett fåtal av de granskade propositionerna och beredningsunderlagen redovisar konsekvenser på ett sätt som motsvarar kraven som anges i gällande styrdokument.

Exempelvis uppfylls kraven på heltäckande och långsiktig ekonomisk analys sällan och i mer än hälften av fallen saknas beskrivningar av möjliga kommunala konsekvenser.” Vidare konstaterades att analyserna var så kortfattade att det var svårt för remissinstanser att bedöma eller ge kvalificerade synpunkter på förslagen. Därtill kritiserades att förslagens effekter för migrationen inte alltid redovisas.

Denna kritik tycktes vara helt glömd när regeringen med stöd av C och L sjösatte de nya reglerna för familjeåterförening i slutet av juni. Parallellt gjordes undantag från försörjningskraven under tre månader för familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande.

Regeringen bad förvisso Migrationsverket att göra en preliminär analys av frågan i början av året. Men myndigheten fick bara fem dagar på sig att genomföra analysen. I början av augusti, bara dagar efter att de nya reglerna börjat gälla, uppgav Migrationsverket att man inte kan mäta effekterna av de nya reglerna. Det är problematiskt.

Det finns många goda argument för de nya reglerna för familjeåterförening. Men ska man argumentera för dessa måste man också vara öppen med kostnader och andra konsekvenser. Politik handlar nämligen om prioriteringar. Och ska man kunna prioritera krävs att beslutsalternativen är väl utredda.

Att som i dessa fall undvika konsekvensanalyser innebär inte att konsekvenser uteblir, bara att de blir svårare att förutse. Risken är att beslut som springer ur besvärliga förhandlingar inte utreds för att på så sätt slippa prioritera eller sätta en prislapp på dem. Avsaknad av konsekvensanalys öppnar också för spekulationer där kostnaderna överdrivs.

Skattebetalarna har ingen specifik uppfattning i migrationspolitiska frågor. Det är inte vårt expertområde. Vad vi däremot har en bestämd uppfattning om är att politiska beslut ska vara transparenta och de ekonomiska konsekvenserna väl utredda. Det är orimligt att en av de mest omdebatterade frågorna i svensk politik ska vara undantagen från dessa krav.


Christian Ekström, vd Skattebetalarna


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Läs hela debatten här

Läs fler artiklar i ämnet här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.