Vi hjälper barnen – då stjälper kommunerna

Majblommans Riksförbund: Absurt när kommuner sänker försörjningsstöd när barnfamiljer fått majblommepengar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-04-11

Om de kommuner som tolkar socialtjänstlagen på detta sätt framhärdar, kommer vi där inte längre kunna stärka de barn och familjer som behöver det mest. Det vore en absurd och olycklig utveckling, skriver Tove Lindahl Greve, Generalsekreterare Majblommans Riksförbund.

DEBATT. ”Jag tänkte att det skulle vara bra för barnen att för en gångs skull få nya kläder och en cykel men nu känner jag mig gråtfärdig och dum som sökte. Finns det någon möjlighet att ta tillbaka det vi fått beviljat om det skulle gå så illa att dom vill dra av pengar från mitt försörjningsstöd?”

Citatet kommer från en mamma vars barn fått ekonomiskt stöd av Majblomman, någonstans i Sverige. Pengarna hon beviljats ska räcka till nya kläder och en cykel till barnet. Mamman är uppgiven efter att ha fått information från socialtjänsten om att majblommepengarna kan få kommunen att chocksänka familjens försörjningsstöd. Mamman hör desperat av sig till Majblomman och frågar om det går att ta tillbaka presentkort och utbetalning för att undvika en sänkning av det försörjningsstöd hon har rätt till enligt socialtjänstlagen.

Incidenten är ett bottenbetyg för den aktuella kommunen. Samtidigt är den långt ifrån ovanlig, Majblomman får regelbundet information om liknande situationer. I vissa kommuner är okunskapen om verkligheten för familjer i ekonomisk utsatthet slående. Socialtjänstlagen och de tolkningar den ger utrymme för får olika utfall beroende på boendeort och kommunala riktlinjer. I somliga kommuner råder uppfattningen att ett presentkort som en barnrättsorganisation beviljar ett barn ska minska det försörjningstöd som familjen enligt lag har rätt till. I andra fall ser kommunen det som en möjlighet att kompensera för konsekvenserna av ett kluvet samhälle som segregerar och drar isär. Allt med stöd i samma lagstiftning.

Rädda Barnens siffror från 2018, som baseras på statistik från SCB, visar att 186 000 barn i Sverige lever i familjer som inte har råd med det mest nödvändiga och/eller har försörjningsstöd från kommunen. Det är nära en tiondel av alla barn i landet.

De ansökningar om ekonomiskt stöd som kommer in till Majblomman visar tydligt vilka konsekvenser barnfattigdomen i Sverige får. De föräldrar som hör av sig till oss har sällan möjlighet att betala för terminsavgifter för aktiviteter, till vinterkläder i rätt storlek, till en cykel eller inträde till en nöjespark. Denna ekonomiska ojämlikhet gör att vissa barns drömmar begränsas, att deras tilltro till samhället försämras och att både självkänsla och tro på framtiden hämmas.

Fattigdom i välfärdssamhället Sverige handlar om social utestängning och sänkt värdighet. För att förändra detta krävs att kommuner har förståelse för de förutsättningar som styr tillvaron i ekonomisk utsatthet. Verkligheten för barnfamiljer som tvingas ta det svåra steget att söka försörjningsstöd borde vara en grundläggande insikt och styrande för arbetet i samtliga svenska kommuner.

Majblommans granskningar av arbete på kommunal nivå för att motverka barnfattigdom, visar dock att kunskapsnivån varierar stort och att detta genomsyrar processer och vägledande beslut.

Sedan lågkonjunkturen på 90-talet har de flesta barnfamiljer i Sverige fått en standardhöjning tack vare ökande arbetsinkomster. Samtidigt har en grupp barn, vars föräldrar ofta är beroende av socialförsäkringssystemet, halkat efter.

Klyftan har blivit större mellan de barn som lever i välstånd och de barn som måste avstå sådant som är nödvändigt i vardagen. I Unicefs globala rakning av ekonomisk jämlikhet bland barn har Sverige mellan 2010 och 2015 rasat från plats fem till plats 16.

Majblomman arbetar för att stärka möjligheter och rättigheter för de barn som lever i ekonomisk utsatthet. Varje år får tusentals barn stöd av Majblomman, inte i syfte att stärka hushållskassan utan med fokus på det individuella barnets behov.

I princip kan Majblomman inte hindra socialtjänsten från att sänka försörjningsstödet som en konsekvens av det stöd som Majblomman betalar ut. Men om de kommuner som tolkar socialtjänstlagen på detta sätt framhärdar, kommer vi där inte längre kunna stärka de barn och familjer som behöver det mest. Det vore en absurd och olycklig utveckling.


Tove Lindahl Greve, Generalsekreterare Majblommans Riksförbund


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.