Mer pengar till folket – så räddar vi Sverige

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-03-06 | Publicerad 2016-03-04

Lösningen kallas Helikopterpengar – alla får 10 000 kronor direkt in på sitt konto, skriver debattören

DEBATT. I tider där man får betalt för att låna pengar som dyker upp från ingenting i Riksbankens guldbyxor, kan helikopterpengar vare en av de mest rättvisa lösningarna för att stimulera ekonomin.

SCB rapporterar om goda tider för Sveriges ekonomi, BNP var 4,1 procent högre än 2014. Exporten ökade starkt med 2,9 procent.

Siffrorna kommer samtidigt som Internationella valutafonden (IMF) meddelar att den är beredd att skriva ner sin globala tillväxtprognos, då världshandeln minskar.

Sverige är mycket beroende av export, så industrin börjar trots sina höga vinster redan att dra ned på personal.

Ett viktigt skäl till att ekonomin samtidigt verkar gå som tåget och krascha är att Sveriges Riksbank försöker att stimulera ekonomin med negativa räntor och kvantitativa lättnader.

Negativa räntor betyder att Riksbanken tar betalt från de banker som lånar ut pengar till Riksbanken. Det är förstås en usel affär att få betala för att låna ut pengar till någon, så meningen är att bankerna borde hitta bättre investeringar än att låna till Riksbanken.

Kvantitativa lättnader betyder att Riksbanken köper tillbaka statens skulder med pengar man just tryckt upp. Idag har centralbankerna i världen tryckt så mycket pengar att penningmängden är dubbelt så stor som 2009.

Banker och storföretag sitter i samma sits som småspararna. De vill inte låna eller låna ut till dåliga räntor. I bästa fall försöker bankerna betala av sina skulder, men mest ligger pengarna på hög. Finns inga riktigt bra investeringar att göra så är det bäst att spara till nästa kris.

Om man inte får ränta på sitt sparkonto kan en smart investering vara att ha pengarna hemma i madrassen. Det förlorar centralbankerna mycket pengar på när räntorna är negativa. Då dras kontanterna in, även om allt färre får lov att öppna ett bankkonto. Kontanter utgör bara 4 procent av alla pengar som används ekonomin, men när Riksbanken själv säger att den inte vill ta emot sina egna kronor utan att få betalt, ger kontanterna en trygghet och ett förtroende för pengarnas värde.

Hur kan problemen lösas? Jeremy Corbyn, ledare för brittiska Labour, har föreslagit en “kvantitativ lättnad för folket” för att finansiera statliga infrastrukturprojekt.

Då skulle pengarna inte läggas på hög för att fylla hållen i bankernas skuldsatta balansräkningar, men risken finns att pengarna inte används effektivt utan att de spenderas bara för att de ska spenderas.

Kan nästa steg för Riksbanken bli helikopterpengar?

Nobelpristagaren Milton Friedman beskriver det som en kvantitativ lättnad i form av engångsutbetalning som görs till alla, ungefär som om det flyger en helikopter över staden och kastar ut sedlar från luften.

I praktiken så får alla får samma belopp, säg 10 000 kronor, inbetalat direkt på sitt konto av Riksbanken. Det viktiga för att det ska fungera och stimulera ekonomin är att hålla åtgärden till ett enda tillfälle så att inte folk börjar förvänta sig att pengar regnar ner från himlen.

Risken är annars att de bara sitter på pengarna och sparar dem.

Helikopterpengarna vore en av de mindre snurriga lösningarna i dagens läge. Ekonomer talar annars om att staten ska kräver obligatoriska löneökningar (vilket gör det ännu dyrare att anställa, och så måste du ha ett jobb för att kunna få påökt) eller ännu mer bidrag för att låna till bostäder (så priserna stiger ännu mer).

Helikopterpengar skulle vara småspararna till nytta, till skillnad från de kvantitativa lättnaderna som bara gett bankerna mer pengar att lägga på hög.

Waldemar Ingdahl

Författare