Regeringen måste lova att inte utvisa kurderna

Debattörerna: Ge kurdsvenska väljare ett tydligt besked före valet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-08-25

Tiotusentals kurdsvenskar kommer att utnyttja sin demokratiska rösträtt i Sverige. Regeringen måste i god tid före valet bekräfta att överenskommelsen med Turkiet inte förändrar praxis. Det turkiska kravet om utlämningar får inte bifallas, skriver debattörerna.

DEBATT. Djup oro har gripit kurder i både Sverige och Turkiet som en följd av regeringens förhandlingar med regimen i Ankara.

Av någon anledning bestämde Natos ledning att Sverige och Finland själva skulle förhandla med Turkiet om villkoren för att kunna bli medlemmar i den militära alliansen.

Den turkiska regimen utnyttjade den situationen till att kräva åtgärder som ligger utanför Natos formella mandat och som dessutom strider mot principer om mänskliga rättigheter.

Ett krav var att Sverige skulle utlämna kurder som regimen påstod skulle vara terrorister. På listen över de utpekade personerna fanns svenska medborgare och flyktingar med uppenbar asylrätt. Flera hade flytt undan det politiska förtrycket i Turkiet.

Följden av en sådan utlämning skull med stor sannolikhet leda till en godtycklig rättegång och ett långt fängelsestraff. Det är vad som drabbat en rad personer i Turkiet som uttryckt kritik mot regimen. Även fredlig opposition stämplas numera i Turkiet som terrorism.

Det svenska svaret på regimens krav har varit att de som är svenska medborgare inte kan utlämnas. Det är en självklarhet, men som svar helt otillräckligt. Bland de utpekade finns också asylsökande och personer med uppehållstillstånd som ännu inte fått svenskt medborgarskap.

Turkiet har uppfattat att Sverige mycket väl kan utlämna kurder till den turkiska ”rättvisan”. Detta är djupt olyckligt och har skapat välgrundad oro bland kurder i vårt land.

Ankara har också krävt att Sverige ska öppna för vapenhandel med den turkiska militärmakten. Det kravet har uppenbarligen samband med President Erdogans planer att än en gång invadera det kurdisdominerade området i Syrien.

Avsikten är att krossa den kurdiskdominerade organisationen PYD och dess säkerhetsorgan YPG. Denna kurdiska rörelse har tidigare fått moraliskt stöd från Sverige och militärhjälp från USA. Detta som stöd för dess heroiska och effektiva motstånd mot terrororganisationen IS/Daesh.

Sverige har nu genom överenskommelsen med Turkiet förbudet oss att inte stödja YPG/PYD. Det trots att det turkiska kravet om stöd för ett anfallskrig inte heller har någon täckning i Natos mandat  

Uppenbarligen har de turkiska förhandlarna övertolkat de svenska utfästelserna.

Men det är tydligt att våra företrädare gjorde långtgående och beklagligt eftergifter under förhandlingarna med den turkiska delegationen.

Det visar också den officiella ”Avsiktsförklaring” om överenskommelserna som presenterades på Nato-mötet i Madrid i juni.

Den 11 september går Sverige till val i en oförutsägbar och farlig tid. Tiotusentals kurdsvenskar kommer då att utnyttja sin demokratiska rösträtt i Sverige. Många av dem önskar förstås ett tydligt besked om Sveriges hållning i dessa frågor.

Regeringen måste i god tid före valet bekräfta att Sverige kommer att följa tidigare tillämpade lagar och principer och att överenskommelsen med Turkiet inte kommer att förändra hittillsvarande praxis. Det turkiska kravet om utlämning av de utpekade och namngivna kurderna får därför inte att bifallas.    

Sverige måste vidare avstå från att möjliggöra vapenhandel med den turkiska krigsmakten mot bakgrund av dess pågående krigföring mot kurder i Irak och avancerade förberedelser av en invasion mot kurder i norra Syrien.


Kurdo Baksi, författare
Selma Brodrej, journalist
Göran Greider, författare, chefredaktör Dala Demokraten
K.G Hammar, teolog, tidigare Ärkebiskop
Thomas Hammarberg, skribent, tidigare Europarådets kommissionär för MR
Keya Izol, tidigare ordförande för Kurdiska riksförbundet
Helle Klein, präst, chefredaktör Dagens Arbete
Omar Sheikhmous, forskare med inriktning på mellanöstern
Pierre Schori, tidigare statsråd för migrationsfrågor och FN ambassadör
Vildan Tanrikulu, tidigare ordförande för Kurdiska riksförbundet
Isa Turan, medborgarrättsförsvarare
Anders Wijkman, författare, samhällsdebattör


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.