Skatten på plastpåsar är bara symbolpolitik

Debattören: En ogenomtänkt straffskatt som slår fel

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2019-10-30 | Publicerad 2019-10-24

Vi är alla överens om att inga plastpåsar ska finnas ute i naturen. Men det är inte heller svenska plastpåsar som i första hand skräpar ned kring våra svenska stränder, skriver Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk handel.

DEBATT. Regeringen vill tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna göra plastpåsarna 3 kronor dyrare och de genomskinliga fruktpåsarna 30 öre dyrare. Dessvärre är straffskatten på plastpåsar ogenomtänkt, saknar miljönytta och riskerar i värsta fall att skada förtroendet för regeringens miljöpolitik. Att sminka skattehöjningar i gröna färger hjälper inte miljön.

Fixeringen vid att måla ut plastpåsarna som miljöbov bygger mer på känsloargument än verkliga fakta. Faktum är att en ordentlig konsekvensanalys av skattens effekter saknas. När regeringen vill punktbeskatta plastbärkassar straffar de fel produkt.

Många handelsföretag satsar stort på att ta fram miljövänliga påsar av förnybart eller återvunnet material. Den nya skatten ignorerar alla dessa satsningar och beskattar alla påsar lika. Risken är uppenbar att skatten lägger en våt filt över de många goda initiativ som finns för att ta fram mer hållbara påsar.

Utöver att fasa ut de fossila materialen ur påsarna har även handeln arbetat aktivt för att minska den onödiga användningen. Genom informationsinsatser och initiativ som One Bag Habit – där butiker tar betalt för påsen och skänker överskottet till ändamål som driver hållbar utveckling – har konsumtionen av plastpåsar minskat snabbt. Vi är på rätt väg.

Enligt Naturvårdsverket minskade plastpåsekonsumtionen med tolv påsar per person förra året till 102. EU:s mål om att vi ska konsumera max 90 kassar per person och år till år 2020 är på god väg att uppfyllas.

EU:s mål om minskad plastpåsekonsumtion syftar i första hand på att stävja den nedskräpningsproblematik som finns runt Medelhavet.

Vi är alla överens om att inga plastpåsar ska finnas ute i naturen. Men det är inte heller svenska plastpåsar som i första hand skräpar ned kring våra svenska stränder.

Faktum är att mängden plastkassar längs våra stränder halverades under 2018. Cigarettfimpar, snus och glasspapper utgör ett betydligt större nedskräpningsproblem.

Är det ändå inte bra att regeringen agerar för att minska användningen av plastbärkassar i ännu större utsträckning, undrar sig säkert vissa. Frågan är dock om regeringen har tänkt igenom konsekvenserna. Användningen av papperskassar och tygpåsar kommer säkerligen att öka. Vi vet att en tygpåse behöver användas flera hundra gånger för att inte utgöra en direkt miljöbelastning jämfört med plastpåsen. Även papperspåsarna har sitt klimatavtryck. En stor fördel med plastpåsen är dess självklara roll som soppåse i våra svenska hem.

Om regeringen menar allvar med att driva en verkligt grön politik i den här frågan borde skatten åtminstone differentieras så att påsar av förnybart- och miljövänligt material premieras. Som skatten nu är utformad blir det ren symbolpolitik. Att förklä skattehöjningar i grönt må ge ökade skatteintäkter men det hjälper inte miljön.


Mats Hedenström, näringspolitisk chef Svensk handel


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.