Låt inte polisen döda vår supporterkultur

Debattören: Jag är en av alla sjungande fotbollsfans – prata med oss!

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-06-02

Bland det finaste vi har inom svensk fotboll är passionen och kärleken till vår sport, våra klubbar och den positiva supporterkultur som byggts upp under många år, skriver Emma Wennerholm, HIF-supporter.

DEBATT. I samband med fotbollsmatcher använder polisen en taktik, SPT (Särskild polistaktik), som även utnyttjas vid till exempel stora demonstrationer.

Taktiken bygger på att polisen både ska verka förbyggande och agera när något händer.

Metoden går alltså ut på att polisen ska arbeta med kommunikation och dialog för att skapa förtroende och tillit. Och grunden i SPT är att man ska arbeta utifrån konfliktreducerande principer : kunskap, kommunikation och differentiering – som alla är beroende av varandra.

Polisen ska behålla lugnet – för då är det lättare att fatta bra beslut. 

Jag är en av dem som vill se att polisen är närvarande vid fotbollsmatcher. Men jag vill också att polisen använder sig av den kunskap och de erfarenheter som lett till de senaste årens minskning av ordningsstörningar på matcher. Och av den kommunikation och dialog som finns mellan klubbar, polisen, SLO (Supporter Liaision Officer) och supportrar. 

Jag ser med oro på de senaste besluten, bland annat att klubbarna ska sektionera om sina läktare för att polisen lättare ska komma fram. Det riskerar att skapa en situation där människor som polisen ska skydda kommer till skada, både besökare och personal.

Det är inte längre en fråga om pyroteknik, utan varje minsta ordningsstörning kommer att innebära mer repression. Vilka andra evenemang med motsvarande mängd besökare har noll ordningsstörningar? 

De senaste utvecklingen med hot om att stänga ner tifon, läktare och i slutänden fotbollen som publiksport måste få ett slut. 

Bland det finaste vi har inom svensk fotboll är passionen och kärleken till vår sport, våra klubbar och den positiva supporterkultur som byggts upp under många år. En kultur vi är stolta över och som i många andra länder ses som något att ta efter.

Vi borde kunna hitta gemensamma lösningar i stället för en ökning av kollektiva bestraffningar och integritetskränkande visitationer som inte kommer fungera – och som riskerar att sluta illa. 

Jag tror mer på att vi ska verka för dialog och delaktighet mellan alla aktörer, med en positiv utveckling av svensk fotboll som gemensamt mål.

Nu handlar det i stället om ett fysiskt hot mot oss supportrar och varningar om att det kan sluta med att svensk fotboll spelas utan publik.

Den senaste tiden har det även visat sig att supportrar upplevt en oproportionerlig aggression och brist på dialog från polisens sida. Det är en mycket farlig väg att vandra och går rakt emot modern forskning om hur polisen bör arbeta för att säkra evenemang. 

Jag är en av alla aktivt sjungande supportrar som står på ståplats och jag står tillsammans med pensionärer, barn, kvinnor, män, singlar, gifta, separerade och så vidare.

Vi är helt enkelt en brokig skara som gillar fotboll och att skapa stämning på läktarna. De senaste besluten har fått oss fotbollssupportrar att gå samman oavsett klubbtillhörighet och de allra flesta av oss tror på en fortsatt dialog mellan supporterföreningar, fotbollsklubbar och berörda myndigheter.

Men då måste alla vilja hitta gemensamma lösningar i stället för breda bestraffningar som drabbar oskyldiga.


Emma Wennerholm, HIF-supporter som arbetar som barnskötare och är engagerad i fackförbundet Kommunal. Sitter i styrelsen för Vänsterpartiet Skåne. Har gått på allsvensk fotboll i minst 20 år.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.