Debatt

Barn till missbrukare måste få bättre hjälp

Debattörerna: Inför vårdgaranti för anhöriga till missbrukare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Foto: Getty
Barn till missbrukare löper betydligt högre risk än andra att drabbas av psykisk ohälsa som vuxna och att själva utveckla ett missbruk, skriver Stefan Nilsson, direktor, och Bo Blåvarg, verksamhetschef, Ersta Vändpunkten.

DEBATT. En familj med en eller två missbrukande föräldrar är en farlig plats för ett barn. De riskerar förnedring, hot om våld, ensamhet, rädsla, vanvård och hunger. Ofta får barnet ta ansvar för föräldrarnas hälsa och för skötseln av hemmet.

Linnea är ett av de barnen. Hon är 14 år och hennes mamma lider sedan många år av ett alkoholberoende. Utåt märks det inte på Linnea hur det är hemma och hon är sköter skolan bra. Hon gör allt hon kan för att hjälpa sin mamma och tar tidigt ett vuxenansvar i familjen.

Men Linnea orkar inte hur länge som helst, som ung vuxen finns det stor risk att hon är utmattad och har svårt att klara arbete eller studier, att hon isolerar sig socialt och undviker nära relationer.

Barn till missbrukare löper betydligt högre risk än andra att drabbas av psykisk ohälsa som vuxna och att själva utveckla ett missbruk. För många innebär anhörigskapet ett långt lidande och den ökade psykiska ohälsan innebär också en stor samhällsekonomisk kostnad.

Jag skulle inte skriva detta om jag inte visste att vi kunde göra något. Ersta diakoni driver sedan 1986 Vändpunkten, en professionell mottagning för barn, unga, föräldrar och andra vuxna som lever i eller har vuxit upp i en familj eller relation med missbruk.

Vi erbjuder pedagogiska program i grupp för olika åldrar, familjesamtal, enskild psykoterapi, sommarläger och rådgivning och krisstöd via telefon och via besök på Vändpunkten. Fram till trettonhelgen har vi en insamling särskilt för Vändpunkten.

En utvärdering av Ersta Vändpunktens tonårsprogram visar att 50 procent av deltagarna rapporterar att de förbättrat sin prestation i skolan, 77 procent att deras självbild blivit bättre eller mycket bättre och 65 procent att deras relation till andra familjemedlemmar blivit bättre eller mycket bättre.

Insatserna stärker barnens skyddsfaktorer. Till dem hör ökat självförtroende, bättre relationer, ökad förmåga att hantera känslor och ökad tilltro till sin förmåga att kunna förändra sin situation.

Vi vill hjälpa fler. Vi vill utöka vårt förebyggande arbete för familjer med missbruk. Med ett bättre förebyggande arbete från fler aktörer och mer av långsiktighet i det politiska beslutsfattandet, skulle en del av de framtida problemen kunna undvikas.

Därför föreslår vi att:

  • Det inrättas en vårdgaranti för anhöriga till missbrukare. Garantin ska innebära en skyldighet för landstingen att tvärprofessionellt utreda och inleda eventuell behandling i planerad, specialiserad vård inom senast 30 dagar och en skyldighet för kommunen att upprätta individuell plan för barnet inom senast 30 dagar.

  • En procent av statens skatteintäkter från alkoholförsäljning öronmärks till insatser för barn, unga och andra anhöriga i missbrukarfamiljer. Staten får in cirka 12 miljarder, vilket skulle ge 120 miljoner extra till den här sortens verksamhet. Pengarna bör avsättas i en särskild fond, där professionella organisationer kan söka medel.

Egentligen är inte frågan om vi har råd med förebyggande insatser. Frågan är hur vi kan tro oss ha råd att avstå från dem.


Stefan Nilsson, direktor för Ersta diakoni
Bo Blåvarg, verksamhetschef för Ersta Vändpunkten


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM