Ålderstesterna bäddar för livsfarliga misstag
Debattören: De ensamkommande behöver en amnesti – inte bedömningar på lösa grunder
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-10-10
DEBATT. Deportationerna till Afghanistan fortsätter, trots massivt folkligt motstånd och allvarliga frågetecken kring rättssäkerheten i asylprocessen.
I dag, den 10 oktober, ska ytterligare ett plan lyfta mot Kabul. Att människor som sökt skydd i Sverige utvisas till krig och förtryck är illa nog. Att det sker efter bristande rättsliga prövningar är extremt allvarligt.
Regeringen måste ta bristerna i asylprocessen på allvar och sluta gapet mellan fina ord och praktik så att ingen riskerar utvisning på grund av bristande rättssäkerhet.
Bland de som ska utvisas finns åtminstone en ensamkommande som fått sin ålder uppskriven på felaktig grund. Migrationsverket ansåg att personen var över 18 år, trots att en medicinsk åldersbedömning visade att hen kunde vara både över och under 18 år. De senaste månaderna har personen suttit i förvar i väntan på utvisning.
Denna historia är inte unik. Den senaste tiden har vi fått höra flera exempel på hur Migrationsverket frångått principen om ”benefit of the doubt”, som innebär att man ska bedöma till fördel för den sökande, om det finns tvivel.
Principen är tydligt utskriven i den svenska asyllagstiftningen, i UNHCR:s handbok och i EU:s asylprocedurdirektiv. När den nya lagstiftningen om åldersbedömningar lades fram i riksdagen såg vi i Vänsterpartiet det som ett steg i rätt riktning, men pekade på att det finns stora behov av att stärka rättssäkerheten.
Ett viktigt krav från vår sida är att de medicinska åldersbedömningarna ska kompletteras med en bedömning av barnets psykosociala utveckling och allmänna mognad. Däremot välkomnade vi de tydliga hänvisningarna till principen ”benefit of the doubt” och att det är åldern som den sökande själv uppger som ska gälla vid tvivel.
Lagstiftningen trädde i kraft den 1 maj 2017 och vi kan nu se att det fortsatt finns stora brister i hur Migrationsverket hanterar åldersbedömningar. Asylbiträden pekar på hur myndighetens handläggare fortsatt gör bedömningarna på mycket lösa grunder och utan hänsyn till den bevisning som den sökande lägger fram.
De metoder som används vid medicinska åldersbedömningar har mött mycket kritik, inte minst från rättsläkare och experter.
Rörelsen #vistårinteut har presenterat en rapport om bristande rättssäkerhet i Migrationsverkets handläggning av asylärenden. Rapporten tar upp flera allvarliga brister.
Ett av de mer uppseendeväckande exemplen handlar om ett syskonpar som anlände till Sverige 2015. De uppgav exakta födelsedagar vid asylansökan, en 1998 och en 2000. De lämnade skoldokument, läkarintyg, foton från deras uppväxt, med mera.
Migrationsverket slog efter utredningen fast att de är födda 1997 respektive 1998 och har nu en åldersskillnad på sju månader. Båda fick avslag.
Vänsterpartiet anser att den som får avslag på sin asylansökan måste respektera beslutet. Beslut om av- och utvisning ska följas. Det är en viktig del av rättsordningen. Men en förutsättning är att beslut om asyl fattas rättssäkert och på korrekta grunder.
Regeringen pratar ofta om rättssäkerhet och ordning och reda i migrationspolitiken. I glappet mellan dessa fina ord och de verkliga asylprocesserna drabbas asylsökande hårt.
Miljöpartiet verkar nu ha insett vad Vänsterpartiet och människor runt om i landet länge har sagt: Det som krävs är en politisk lösning för att låta de unga stanna.
Frågan är när även Socialdemokraterna ska inse att deras politik leder till allt annat än ordning och reda? I dagsläget finns en lösning på problemen med den bristande rättssäkerheten, de långa väntetiderna och den stora utsattheten. Lösningen är en amnesti.
Christina Höj Larsen, riksdagsledamot och flyktingpolitisk talesperson (V)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.