Avgå, Aron Etzler – du förstör Vänsterpartiet
12 tidigare V-politiker: Vi lämnar vårt parti med sorg i hjärtat
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2019-09-13 | Publicerad 2019-09-06
DEBATT. Vi som skriver detta gick med i Vänsterpartiet för upp mot drygt femtio år sedan. Då var solidaritet och kamrat honnörsord i partiet. Men nu känner vi inte igen oss i partiet.
Under nuvarande politiska ledning har vi sett vårt parti urholkas demokratiskt, centraliseras och toppstyras av en mindre grupp partiföreträdare. Den fria debatten har strypts.
Med jämna mellanrum har det iscensatts vad som inte kan beskrivas som annat än vendettor mot partikamrater som inte faller in i leden eller tycker likadant.
Den verkställande personen har varit partisekreteraren Aron Etzler men ansvaret faller lika tungt på Jonas Sjöstedt, partiledaren.
Vi noterar att det nuvarande politiska ledarskapet genom sitt agerande lyckats få ett stort antal framträdande och kända medlemmar att lämna Vänsterpartiet: en tidigare partiordförande, en före detta EU-parlamentariker, ett före detta landstingsråd, en dito gruppledare, riksdagsledamöter liksom ett antal väl förankrade lokalpolitiker.
Det har skett av olika orsaker men det gemensamma tycks vara partisekreterarens närmast oförsonliga attityd mot vederbörande. Det som nu får oss att reagera är partisekreterarens presskonferens om Amineh Kakabaveh.
Det var med stor bestörtning vi lyssnade på partisekreteraren när han meddelade att partiet beslutat utesluta henne ur partiet. En uteslutning kan endast beslutas av partistyrelsen och först efter man hört med lokalföreningen och berört distrikt, i detta fall Stockholmsdistriktet.
Inget av detta hade skett och inte ens verkställande utskottet var kallat till något ordinarie sammanträde inför presskonferensen. Att hantera uteslutningsärenden på detta sätt är att bryta mot stadgarna.
Medan Amineh själv, partistyrelsen och övriga som borde ha varit involverade, var helt ovetande om presskonferensen, så basunerade partisekreteraren ut en rad grova anklagelser mot henne, tog all heder och ära av Amineh som person och av hennes politiska gärning. Det kan inte beskrivas som annat än ett karaktärsmord!
Amnineh själv hade naturligtvis just då ingen möjlighet att försvara sig mot rena lögner, som till exempel om partiskatten eller om sjukskrivningen.
Partiets agerande genom Etzlers presskonferens är extremt ovanligt i partipolitiska sammanhang över huvud taget.
Vi vet nu att den snabbt påkomna presskonferensen om den stadgevidriga uteslutningen kom till efter att Etzler fått reda på att Amineh skulle vara med i tv-programmet ”Min sanning”.
Amineh har under en lång varit utfryst och mobbad i stort och smått av partiledningen och Vänsterpartiets riksdagsgrupp. De har helt enkelt vägrat att prata med henne och nonchalerat hennes förslag till interpellationer och motioner.
Försök från partiledningen gjordes redan inför valen 2014 samt 2018 att få bort henne från valbar plats till riksdagen. Men vänsterpartiets medlemmar röstade mot Stockholms valberedning och placerade henne återigen på valbar plats och väljarna röstade in henne.
Konflikten och hanteringen av Amineh och ansvaret för detta faller tungt på hela partiledningen och i synnerhet på partisekreteraren. Partisekreteraren har tillåtit att en av våra folkvalda riksdagsledamöter inte tilldelats någon utskottsplats och alltså inte har fått någon plattform i riksdagen för det politiska arbetet.
Han har också medverkat till att denna riksdagsledamot inte fått ta del av den partiservice och det administrativa stöd som partiskatten bekostar – och detta har pågått ett flertal år.
Partisekreteraren Etzler har påtagit sig uppgiften att vara den som medlar för att lösa konflikten mellan Vänsterpartiets riksdagsgrupp och Amineh. Hans agerande, eller rättare sagt ovilja att göra något, i detta fall och i andra parti- och personkonflikter har varit förödande.
Det som är slående är att det inte verkar finnas ett uns av självrannsakan eller eftertanke från partisekreteraren. Det blev särskilt tydligt på Etzlers presskonferens – men ansvaret faller tungt på hela partiledningen, också på Jonas Sjöstedt.
Vänsterpartiet behöver räddas som ett demokratiskt parti där debatten är livlig. För att citera en numera partilös före detta partiledare: ” Vänsterpartiet ska vara ett parti med högt i tak och långt till dörren”.
Vi som nu lämnat partiet har inte gjort det spontant och oöverlagt utan genomtänkt och med sorg i hjärtat. Vårt förtroende för partiet under dess nuvarande ledning har nått vägs ände.
Det är en av partisekreterarens uppgifter att stödja och utveckla partiet, medlemmarnas deltagande i politiken och bidra till en levande debatt, inte att strypa den. Förtroende för Etzler hos oss som lämnat partiet är helt förbrukat – men så känner också många som fortfarande är kvar i partiet. Avgå, Etzler!
Brit Rundberg, f d gruppledare Stockholm stad samt i landstinget
Elisabeth Ulin Karlsson, f d kommun och landstingspolitiker
Emelie Roxby Schüsseleder, f d gruppledare stadsdelsnämnd
Gunilla Roxby Cromvall, f d gruppledare landstinget
Håkan Jörnehed, f d landstingsråd
Inger Stark, f d kommunpolitiker
Karin Johannesson, f d partimedlem
Lars-Erik Backman, f d partimedlem
Maria Nehro, f d partimedlem
Marianne Ramström, f d kommun och landstingspolitiker
Marie Monvall, f d partimedlem
Åsa Tillberg, f d nämndordförande
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.