Straffa politikerna på samma sätt som andra
Debattören: I dag ställs lägre krav på riksdagsledamöter än på andra när det gäller bidragsbrott
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-03-04
DEBATT. Vårt samhälle bygger på insikten att vi klarar saker bättre gemensamt. Att det är ett överlägset system när samarbete går före egenintresse. Att den som fortfarande är frisk bidrar till den som är sjuk. Att den som blir arbetslös har en försäkring som den som inte är arbetslös betalar in till.
Generell välfärd kallas det och är en bärande bjälke i den svenska modellen. Korruption och fusk riskerar tilltron till det gemensamma och äventyrar vår svenska modell.
Värst skadas folks tillit till vårt gemensamma om vi riksdagspolitiker själva fuskar, tänjer på gränser eller utnyttjar systemet. Tyvärr händer det allt för ofta att politiker skor sig på sitt uppdrag för egen vinning. Nu senast är det riksdagsledamoten Emma Carlsson Löfdahl som tjänat på att hyra lägenhet i andra hand av sin man.
Tydligen räcker inte värdestegringen, utan vi skattebetalare ska även stå för räntor, avgifter och goda marginaler. Över 400 000 kronor skattefritt på en mandatperiod kunde gått till betydligt viktigare saker. Sverige saknar inte utmaningar.
Liknande fall har avslöjats i alla partier. Och när någon avslöjas drabbas vi alla. Politiken i stort tappar i förtroende och i slutändan handlar det om tilliten till demokratin.
I dag har vi en sträng lagstiftning mot bidragsbrott. Det är bra. Men lagen gäller endast ekonomisk ersättning som beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna eller arbetslöshetskassorna. I lagens uppräkning saknas alltså Riksdagsförvaltningen.
Jag tror att de flesta tycker att vi borde kunna ställa högre krav på de som i allmänna val sagt till väljarna att de vill företräda oss. Politik är och ska vara en förtroendebransch. Men i dag har vi lägre lagliga krav på oss riksdagsledamöter än på de som söker sjukersättning från Försäkringskassan.
Vi behöver nu arbeta för att ta bort denna skillnad mellan väljare och valda. Jag är beredd att göra vad jag kan för att vi ska få till en mer rättvis lagstiftning och kommer därför att lämna in en motion om saken.
Jag hoppas att jag får ett brett stöd för motionen och att politiker från alla partier ser allvaret. Att vi behöver få till en ändring är tyvärr uppenbart.
I avvaktan på en strängare lagstiftning hoppas jag att alla riksdagsledamöter tar sitt ansvar att inte låta väljarna betala för det som det själva ska stå för. Skattepengar kommer inte från tomma intet utan tas ofta som procent av lönen av hårt slit.
Det är undersköterskans tunga lyft, polisens kamp mot tröttheten på nattskiftet och lärarnas rättningar av nationella prov som är det arbete som skapar våra gemensamma resurser.
När jag var ny i riksdagen gav min dåvarande kollega Susanne Eberstein tre goda råd: Bry dig. Bilda dig. Betala för dig.
Så svårt är det faktiskt inte att vara en hederlig politiker vilket de flesta av oss trots allt är.
Gustaf Lantz, Riksdagsledamot, Uppsala län (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.