Vi har inte råd med de rikas lyxiga flygvanor
Debattören: Subventioner ska gå till fler tåg – inte större flygplatser
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2018-03-29 | Publicerad 2018-02-07
DEBATT. I takt med att kritiken mot det ökande flygresandet växer tar flygindustrins megafoner till allt desperatare argument. Centerpartiets Annie Lööf tror att vi kan flyga mer, KD:s Sara Skyttedal försöker få fler Thailandsresor att bli en lyckochock för klimatet och Arlandas ledning vill mer än fördubbla antalet resenärer till flygplatsen.
Alltmedan regeringen S+MP sitter och vinglar på varsin vinge.
Samtidigt som klimatminister Isabella Lövin slår hål på Lööfs och borgerliga företrädares naiva teknikoptimism och regeringen faktiskt har verkat för både flygskatten och en klimatlag som säger att alla politikområden måste hålla sig inom klimatmålen – så verkar regeringen samtidigt för ett ökat flygande!
Flygplatser fortsätter att subventioneras kraftigt; nu senast med 250 miljoner kronor till bygget av en helt ny flygplats i Sälen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) driver på för att Arlanda ska mer än fördubbla antalet resenärer och bli ”Nordens ledande flygplats”.
Hur det ska kunna uppnås med bibehållna klimatmål är för mig en gåta.
Det finns en nästan helt och hållet bortglömd dimension i den viktiga debatten om flygets miljökonsekvenser. Nämligen, vem är det egentligen som flyger? 80 procent av världens befolkning har aldrig någonsin satt sig i ett flygplan. Det är världens rika och en växande medelklass som flyger. Det stora flertalet gör det inte.
Även här i Sverige finns en klar koppling mellan inkomst och flygresor. Ju mer pengar du har desto mer flyger du. Det är också höginkomsttagare som varit pådrivande i den idealiserade bilden av flyget. Hur många åkte på solsemester till andra sidan av jordklotet för 20 år sedan, eller på weekendresor till London och Barcelona?
Jo, den absoluta rikaste eliten har alltid rest så och det är deras beteende som nu blivit stilbildande för en bredare medelklass.
Utsläpp och klass går igen på en mängd andra områden. Världens rikaste tiondel står för 45 procent av världens utsläpp. Ju mer pengar du har desto mer konsumerar och reser du.
Om världens rikaste tiondel kunde begränsa sina utsläpp till det som i dag är EU-snittet skulle det innebära en total utsläppsminskning på 33 procent i världen, enligt den brittiske forskaren Kevin Anderson. En ekonomisk politik för ökad rättvisa är också bra klimatpolitik.
Affärsmän som ständigt pendlar mellan världens metropoler kan vara betjänta av ett ökat flygande. Kanske också en och annan miljardär som vill lätta upp tillvaron med att okynnesflyga till Västindien i privatplan över helgen.
Vänsterpartiet är inte ute efter att skuldbelägga vanliga människor som kanske semesterflyger någon gång ibland eller har familj någonstans dit man måste flyga och flyget är ju bra och praktiskt av många skäl.
Det vi invänder mot är att subventioner i dag går till flyg i stället för tåg, att så många måste leva med ökat flygbuller från flygplatserna och inte minst att våra barn och barnbarn tvingas leva på en planet där flygets utsläpp kommer att göra tillvaron olidlig.
Flyget måste därför bära sin fulla samhälls- och klimatkostnad. Flygskatten är ett bra första steg, men mer måste göras. Det är oansvarigt och helt ohållbart att tro att antalet flygresor kan öka, tvärtom måste flygandet minska. Det gäller även om det någon gång i framtiden går att driva flygplanen med biobränsle; de medför ju ändå stora utsläpp till exempel på hög höjd.
I det perspektivet är det också orimligt att tro på en expansion av Arlanda, och Bromma flygplats bör snarast läggas ned. Intäkterna från avgifter och skatt på flyget måste gå till ökade hållbara transportmedel, främst tåget.
Den obekväma sanningen är att det svenska flygets utsläpp har ökat med mer än 70 procent sedan 1990. Fortsätter flygandet att öka i samma takt kommer utsläppen enbart från flygsektorn att vara större än Sveriges övriga utsläpp vid 2040.
Låt oss agera nu för att det inte ska hända.
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.